i förtvivlan
Förvirring, fruktan och förtvivlan.
Jag saknar… för många
galet
Mitt tryck över bröstet är tillbaka. Besvärligt och jobbigt på alla sätt och vis. Efter fyra veckors hattande med träning, vila och astmamedicin ringde jag således till Sjukvårdsupplysningen. Som om det blev bättre av det, kvinnan i luren satte griller i huvudet på mig och gav mig två läkartider, plus att hon bad mig att inte tveka att åka in om det blev akut. Nu är jag livrädd. Tur att det finns vänner som lugnar en. Och lilla mamma, som alltid blir lika orolig.
Nå, massa tid för uppsatsen då, 33 sidor nu, men det går trögt med diskussionen. Hur det nu kan göra det? Jag älskar ju diskussioner. Tyvärr vet jag vad svaret på frågan är, vilket inte är ett särskilt trevligt svar, men dock ärligt; för tunt resultat. Satan i gatan.
M fick mig att komma på hur mycket jag saknar honom. En vän jag hoppas att aldrig mista, hur lång vägen till Malmö än blir. Jag hoppas att vägen bär till Stockholm i mellandagarna.
Och så var det min A då, undrar ibland om han är den äkta svärmorsdrömmen, just nu är han iallafall hemma hos min mor och hjälper henne att tapetsera. Och nu är det dags för mig att traska dit och få mat. Dessutom är syster E hemma. Härligt, härligt. Vad mycket man får tid till när man inte har tid att träna. Dumt. Jag vill ändå träna.
just do it
Stresstålig: att tåla stress. Tåla: stå ut med och tolerera. Jag står ut med stress, men jag tål det inte. Negativstress ger mig huvudvärk, hjärtklappning och ilskna anfall.
Under min höst har jag ändå motverkat mina stressbiverkningar genom en egen, enligt mig bättre, stressmetod. Denna metod går enligt Nike: s tecken och lyder därmed: Just do it. Jag gör det jag ska, följer mitt schema, planerar och förbereder inför morgondagen och låter dagarna passera. Jag har lärt mig att ringa de viktiga och jobbiga samtalen istället för att fundera på att ringa dem, jag förbereder mitt kaffe kvällen innan istället för att stressa på morgonen och jag ser inte på tv förrän klockan nio på kvällen, då jag är döende trött och utmattad.
Min Just do it metod borde få en egen paragraf under just kapitlet ”Metod” i min uppsats, för det är den metoden som har minskat mina anfall, konstruerat min uppsats och gjort att jag faktiskt njuter både av mitt arbete och min kära uppsats. Allting fungerar och flyter på så länge man undviker att fundera. Eller så länge inget och ingen stör det fina, underbara, genomtänkta upplägget. För då faller allt. Men just do it, en ny levnadsprincip som hittills gör mitt liv lite enklare och mycket roligare.
the Box

Denna vackra underbara skolåda kostar inför den här julen hälften så mycket som inför förra julen. Så snälla, snälla tomten, låt denna vackra och innehållsrika sak pryda min hylla!
not so good
Nya takter från och med nu, det har ni mitt ord på.
i kärlek
I juletider är det mycket som ska ordnas, inte bara vem som ska få vad i julklapp, utan även beställning av tågbiljetter, möten med handledare, fester med vännerna och mycket mer. Idag har jag ordnat två av ovanstående saker, efter timmar i panik bestämde sig syskonen A för att åka bil till far i Stockholm, alla hade tider och passa och tågen ville inte passa dessa tider. Hyrbil blev konklusionen. Dessutom har jag pratat med min handledare som nog kan utses som en av de bästa i sitt slag. Det ordnar sig det här. Lugn och fin.
Gårdagen var en intensiv, men ändå lugn och skön dag. Lite möten, lite shopping, lite träning och mycket umgänge. Träffade mina gamla barndomskompisar för en fika vid tretiden och spenderade sedan hela kvällen tillsammans med dem. En mysig myskväll bestående av Idol, pizza, godis, glögg och pepparkakor, sen var jag obeskrivligt mätt och obeskrivligt trött.
Ikväll är det Kupolenfest, vilket förhoppningsvis innebär en riktigt rolig helkväll där jag får tillfälle att umgås både med mina jobbarkompisar och övriga vänner som jobbar lite här och var på stadens köpcentrum. Outfiten är fixad och nu ska jag bara se till att plugga någon timme, sedan kommer J och laddar med mig. Trevligt trevligt.
Dagens stora röda ros går till min Pumpinstruktör som slog ett slag för det sunda och mindre fanatiska levendet. Rätt ord i rätt forum. Mer sådant
att läsa i ett mediesamhälle...
Och även om jag går tillbaka till mig själv, som för det mesta har en bok vid min sida av sängen, så väljer ju även jag om jag ska titta på tv, eller läsa innan jag somnar. Varje kväll står jag inför detta val...
Hur kunde jag vara så naiv. Nytänkande var min önskan. Kalla mig gammalmodig, men faktum är nog det att tv och andra medier tar tid från bokläsningen. Och det kanske inte är hela världen, så länge vi fortsätter att läsa lite då och då, för samhällets skull, för kulturens skull och för vår egen skull.
Nu är det i alla fall dags för en timmes slötittande på tv, innan Lasermannen får ta över, förövrigt en bra samhällskildring som alla borde läsa!
psykiskt
Efter en lite för kämpig och sömning dag som lärare uppmuntrades jag av en god lunch med A och en trevlig fika med J. Det lilla i vardagen bidrar verkligen till det stora och gör livet lite enklare och lite roligare. Ett härligt träningspass omgiven av vänner och bekanta avslutade en sammantaget helt okej dag. Nu är det duschen och sedan OC som gäller innan jag ska försöka övertala min hjärna om att jag kommer kunna sova i natt. För det kommer jag!
vardagsrumsmakeover


Vardagsrummet, efter ny nyans på väggarna, men fortfarande utan inredning. Men som sagt, tänka efter före... v
ångest
Måndag. Ännu en dag som fått en speciell innebörd när man går från att vara en student med helgjobb till en student med ett lärarvikariat. Söndagsångest tror jag att det kallas. Ångest över att ställa klockan efter en ledig helg och veta att man har en hel vecka av tidiga morgnar framför sig. Väl på plats i skolan undrar jag vad det var jag hade ångest över, jag älskar som sagt att vara lärare. Men söndagsångest kallas det alltså, jag förstår innebörden nu.
Idag har jag fått reda på att mitt vikariat förlängs terminen ut. Halva jag jublar av lycka, halva jag har uppsatspanik. Men vad som än händer ska den vara klar i tid, helst strax innan. Jag lämnar alltid in i tid och det ska jag göra i fortsättningen också. Saker och ting skapar mer stress ogjorda än vad de gör om man sätter sig ner och fulländar det. En visdom i mitt liv, jag för länge sedan lärt mig.
Vardagsrummet däremot är inte klart, men deadline är inte förrän efter Ikeabesöket som är inplanerat till första december. Ska fundera lite först och lämna väggarna tomma. En visdom jag försöker att lära mig själv: att tänka efter före, mitt livs största utmaning I guess, men jag gör det nu och det känns ganska bra faktiskt.
(Just nu säger min känsla mig att jag vill ha en kristallkrona!)
arkitekten och tapetseraren
Makeovern här hemma fortgår, men jag är mer arkitekt än vad jag är tapetserare. Söker efter en kristallkrona, räknar ut måtten på bokhyllan och ja, kollar lite i Ikeakatalogen. Dessutom ställer jag upp och ordnar mat när pojkarna blir hungriga. Snart har en hel helg gått åt till tapetsering, men snart är det också klart. Och det blir både ordentligt gjort och fint!
enkel välgörenhet

Jag läste precis i senaste numret av Elle att man inte bara bidrar till en bättre miljö genom att panta sina burkar och flaskor, utan bidrar även på fler sätt till en bättre värld. Trycker du på en gul knapp på pantmaskinen när du pantar på Ica går pengarna till Röda Korset, är du på Coop går pengarna istället till Kooperation utan gränser.
Ett enkelt sätt att bidra till en bättre värld. Dessutom behöver du inte känna dig som en snål jävel när du pantar dina burkar, utan istället som en människa med stor empati. Vilken bra grej!
Nu är det dags för kaffe, mackor och Nyhetsmorgon Söndag. Vilken kvinna hon är, Tilde de Paula!
en ny, härlig insikt
Eftersom jag tillbringar veckodagarna med att vara lärare och kvällarna med att skriva uppsats, har jag tagit ledigt några av mina helger under hösten från Stadium. Helt plötsligt öppnades ett nytt liv, ett nytt liv som inom en inte allt för lång tid kommer att vara min verklighet. Ett liv med lediga helger.
Lediga helger innebär så mycket mer än att man kan dricka hur mycket man vill på kvällarna, utan att vara orolig över hur dagen efter på jobbet kommer att bli. Lediga helger innebär även att man kan åka bort om man vill, man kan gå på auktion och hälsa på föräldrar och man kan även passa på att sätta gång ett projekt i lägenheten, så som denna helg.
Detta är en fantastisk insikt för en människa som alltid, alltid, alltid jobbat helger. Inte varje helg, men så ofta att de lediga helgerna alltid varit fullbokade åt det ena eller andra. Att jag dessutom inom en snar framtid kommer att ha jullov och sommarlov är bara ett stort, stort plus i kanten!
knas
Två dygn tillsammans med systrarna har bland annat inneburit att jag och syster E hunnit med första julstöket. Medan syster J stressade runt bland alla måsten passade jag och E på att baka lussebullar och dricka glögg. Lite tidigt kan tyckas, men tillfällena då systrarna A träffas innan julstressen må inte bli allt för många till. (för bildbevis se: erikaalm.blogg.se)
Förutom syster Js fullträff har vi även hunnit med ett besök hos mormor och morfar och en middag hemma hos mamma. Inte illa på två kvällar.
I helgen blir det till att tapetsera, vilket blir underbart både för mitt hem och mina lungor. Lite vin, lite plugg och förhoppningsvis lite trevligt sällskap får fullända helgen. Hoppas, hoppas, hoppas Lillan bestämmer sig för att ge småstaden någon dag till!
lycka?
Hängig och höstdeppig, men ändå någonstans glad. Tacksam över kärleken, nöjd över vägen jag tillslut valde. Det händer att jag går skrattande genom och ifrån lektioner, snart är jag där på riktigt. Trots velighet, avigvägar och beslutsångest, det blev bra tillslut, riktigt bra till och med.
Och jag tror faktiskt att det mesta blir det, bra tillslut. Vägen dit kan bara vara olika lång.
cuppen
En rolig, söt och viktig serie om de tänkta fotbollsproffsens misslyckande, och om kontrasterna men även likheterna kulturer emellan. Se den, om du inte gjorde det igår, så se det nästa tisdag klockan 21.00 på svt 1, även fast Greys Anatomy går samma tid, själv använde jag den traditionella videon...

Idag kämpar jag med allergi och astma som följd av ett vardagsrum under ombyggnad. Må det bli klart snart...
energi

(Varför ringer man inte de där samtalen oftare...?)
knoll och tott
Ända sedan barnsben har mina föräldrar matat mig med informationen att man inte får träna när man har ont i halsen. ”Tänk på pappa som fått två hjärtmuskelinflammationer av att spela bandy sjuk…” löd visdomsorden. Jag har hållit mig till dessa ord, ända fram till igår då jag inte stod ut längre. Två veckor med halsont och följaktligen två veckor utan träning höll på att ta kål på mig helt och hållet. Efter två minuter på löpbandet kunde jag dock inte andas och efter pumppasset smärtade hela bröstet.
Back to scratch, nu har jag ännu mer ont i halsen än jag har haft tidigare och blir tvungen att vila tills jag blir riktigt frisk. Min form som var så bra!
För en gång skull har jag tur i oturen för Knoll och Tott kommer hem imorgon. Syskonenergi är precis vad jag behöver just nu och det var länge sedan jag längtade så mycket efter dem. En sammankomst med familjen A innebär alltid högljudda samtal, långa diskussioner och mycket, mycket flum. Stela middagar får man alltså leta efter någon annanstans.
Förresten så saknar jag mitt långa hår!

Gillimore + Mc Donalds = sant
Kryssningen var en riktigt trevlig tillställning och istället för att komma hem utsliten, kom jag hem utvilad av någon lustig anledning som antagligen stavas mat. Det varade en dag. Denna morgon vaknade jag nämligen när A´s klocka ringde klockan halv fem, vilket jag allt som oftast gör, men denna gång var det en omöjlighet att somna igen. Framtidsångest eller framtidslängtan kanske gnagde i mitt huvud. Istället lför att lägga mer tid på att försöka läste jag ut min bok, funderade lite till över mitt liv och gick ut på min morgonpromenad extra tidigt innan det var dags för arbete...
Ikväll har vi slitit med vårt vardagsrumsprojekt, lyssnat på gammal Eurodisco och varit riktigt duktiga. Och eftersom Mc Donalds numer levererar dvd-boxar med sina menyer är det nu dags att slappa framför Gillimore Girls, vilket känns som en alldeles lagomt sysselsättning denna sköna lördagskväll!
statistik ur mitt liv
Av alla mina tjejkompisar har 90% någon slags vidareutbildning.
90% av dessa har pojkvänner utan högre utbildning.
väl värt!
En söndag där jag inte gjorde annat än att hänga i soffan och lata. Efter att sovit till tolv spenderade vi dagen med kebabtallrik i E &Ms soffa, varpå vi tittade på film i vår egen. En bakisdag lik inget annat och som vi inte haft på över ett år tillsammans, jag och A. Och därför var välvärda!
Nu trodde jag att det var dags för hårdträning, men var tvungen att erkänna för mig själv att halsen fortfarande värker, det får bli att traska en sväng istället. Sen är det bara att ladda om, kryssning i övermorgon med allt vad det innebär.
Tid för promenad, mat och lite mer studerande. So long...




inför kvällen...
Nu är det dags att traska till arbetet, där kunderna antagligen flyr mig när de känner bus-stanken, men vad gör man inte, för att slippa ha samma färg som den ljust guldiga toppen jag har tänkt att ha på mig på J´s fest ikvälll..?
ett bra köp!
Dessutom har jag idag insett det positiva med halsont: när man inte kan träna får man tid med att göra en massa annat. Ikväll ska jag träffa J och S ( den senare som jag inte heller träffat på evigheter...) Effektiva veckan kan man kalla det!
Imorgon är det den 3 november och min syster får fira sin 20:nde födelsedag utan släkten i Oslo. Konstigt. Som tur var har hon redan fått en hel bunt med presenter och dessutom mammas goda daimtårta. Imorgon får hon fira med vännerna i Norge och från och med imorgon är jag befriad från springandet på sytemet. Äntligen.
Lite vemodigt dock, nu är inte lillan liten längre... Vilket även säger mig hur gammal jag är, jag får trösta mig med att jag snart, snart är gymnasielärare och därmed berättigad till att bli gammal.


det bästa
Tisdagskvällen innefattade alltså träning till att börja med och sedan mat med E och J. Jag skulle nog ha hoppat över den där träningen för nu är jag sjuk. Riktigt sjuk. Inte så att jag är sängliggande, men så sjuk att jag tänker äta glass istället för att träna och surfa efter nya, varma, fina vinterstövlar istället för att plugga. Imorgon måste min hals, mitt huvud och min kropp vara bra igen, för då är det två fikan inbokade följt av jobb på fredag och lördag och j´s efterlängtade fest på lördagkväll. Det var länge sedan jag var bjuden på en riktig fest och jag ser verkligen fram emot lördagen. (Till och med min älskade A vet redan vad han ska ha på sig och då jälvar kan man räkna med att det är något stort och skoj på gång!)
Nu ska jag forstätta mitt skoletande, ringa min svåger J och be honom titta på efterlängtade OC med mig ikväll( må det inte spåra mer nu och må det vara en lögn att Marissa ska dö...) och rota i frysen efter glass. Ta hand om varandra och se till att ta er tid för att umgås. Det ska jag försöka göra! (Ni vet var jag finns om ni vill nå mig...)


