En illustrerad konstruktion av verkligheten

Jag har hunnit med mycket den här veckan, i alla fall i fråga om att träffa vänner. Och hur mycket eller hur lite tid man än har, så är ens riktiga vänner något av det allra viktigaste man har i livet. Det känns i hjärtat  och gör en riktigt glad när man väl tar sig tid och det är förbannat synd att man inte ser till att göra det oftare. Efter att tillbringat fler timmar än på länge med tokiga älskade E så saknar jag henne redan en hel massa! Tokigt!

Tisdagskvällen innefattade alltså träning till att  börja med och sedan mat med E och J. Jag skulle nog ha hoppat över den där träningen för nu är jag sjuk. Riktigt sjuk. Inte så att jag är sängliggande, men så sjuk att jag tänker äta glass istället för att träna och surfa efter nya, varma, fina vinterstövlar istället för att plugga. Imorgon måste min hals, mitt huvud och min kropp vara bra igen, för då är det två fikan inbokade följt av jobb  på fredag och lördag och j´s efterlängtade fest på lördagkväll. Det var länge sedan jag var bjuden på en riktig fest och jag ser verkligen fram emot lördagen. (Till och med min älskade A vet redan vad han ska  ha på sig och då jälvar kan man räkna med att det är något stort och skoj på gång!)

Nu ska jag forstätta mitt skoletande, ringa min svåger J och be honom titta på efterlängtade OC med mig ikväll( må det inte spåra mer nu och må det vara en lögn att Marissa ska dö...) och rota i frysen efter glass. Ta hand om varandra och se till att ta er tid för att umgås. Det ska jag försöka göra! (Ni vet var jag finns om ni vill nå mig...)