En illustrerad konstruktion av verkligheten

Helg har blivit vardag och sällan har det varit tydligare än nu. Var jag än vänder mig ser jag löpsedlar om hur man botar sötsuget, läser blogginlägg om beach 2008 eller hör människor säga att de ska tänka på formen.

Något har gått snett och det var länge sedan det gjorde det. Det finns ingen mening med att frossa i mat och godis i fyra dagar och banta i fem. Det finns ingen mening med ordet banta överhuvudtaget.

Jag har varit där, jag har gått ner i vikt, jag har haft ätstörningar och jag har gått upp i vikt för att sedan gå ner igen. Jag har tänkt på vad jag ätit och försökt blivit av med de sista kilona, med ett alltid lika skrattretande resultat. Att försöka bli av med det sista är ofta lika med att lägga på sig lite till. Att försöka bli av med det sista medför ofta att man blir galet fixerad av mat, men bara äter mer, eller annars blir man så fixerad vid mat att man inte lyckas stoppa i tid och då är man i ett långt helvete som ingen vill vara i.

Så koppla av, lär av de "naturligt smala" i er omgivning, de som bara är och inte tänker, bara äter utan att fundera. Lär av dem och ät det ni vill ha, men ät det med måtta. Träna när ni vill träna och gör det för att må bra och ät nyttigt för att ni känner att det gör er piggare, inte för att ni ska bli smalare. Då blir ni fina och då lär ni er tycka om er själva, som ni är, inte som ni borde vara.

Sluta tänk, sluta fokusera och sluta vara osunda. Att tänka på mat dagarna i ända är det sista man vill göra. Att ha en anorektisk kropp är det sista man vill få. Det finns mycket som är roligare än att tänka på kalorier här i livet. Ta vara på varandra, umgås med era vänner, gå härliga promenader och drick kaffe i solskenet eller vin på festen. Ett kilo mer eller mindre gör ingen varken ledsnare eller gladare, men tio kvällar med vännerna, det är livskvalitet.

Solen skiner, så skin med den. Det är bättre  än alla bantningskurer i världen.