En illustrerad konstruktion av verkligheten -

den bästa av de bästa

Spinning är inte världens roligaste träningsform, men väl en av de som känns bäst att ha genomlidit efteråt. Idag var det ett riktigt jobbigt pass med favvoinstruktören och jag gav verkligen allt. Skönt. Egentligen är jag peppad på att ta tag i en löparkarriär men vädret och astman ser till att det får vänta.

E är som sagt den bästa av de bästa, inte minst som frisör. Mitt alldeles för korta hår omvandlade hon till ett lite längre hår, enbart med hjälp av styling. Dessutom konstaterade hon att jag alltid stylar mitt hår lika, oavsett vilken frisyr jag har. Hm, kan stämma faktiskt. Ändring ska ske.

Jag ser fram emot morgondagens Stockholmstripp, av alla möjliga anledningar!

2006-12-21 @ 21:00:13 Permalink Mina tankar Kommentarer (2) Trackbacks ()

sovmorgon

Idag var det ingen klocka som väckte mig, men vaknade gjorde jag ändå. Dock inte så tidigt att jag hann med LasseMajas. Det blir till att kolla på nätet, för ikväll vid sextiden är det spinning som gäller.

Det mesta av julfixandet börjar bli klart, men som vanligt är det en massa smågrejer som ska fixas. Underbara E ska klippa mitt hår idag, som jag egentligen vill ska bli längre, men lite filning behövs ändå. A ska springa på systemet och ladda upp och jag ska och äta jullunch. Imorgon bär det av till Stockholm för att fira jul med far och kusiner, vilket ska bli riktigt mysigt. Dessutom får jag äntligen träffa vår älskade Lillan igen. Undebart. Saknad och Älskad.

2006-12-21 @ 09:59:08 Permalink Mina tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

magen putar redan...

Tjejerna var här igår och förgyllde min vardag. Trevligt. Det blev mycket godis och glögg och min mage har redan börjat puta och med tanke på alla godisrester sedan gårdagen lär det bli värre... Men det är väl så det ska vara när julen är här, det är bara att njuta och kanske träna lite extra...

Tack snälla Gud för att snön är här, kanske blir jag piggare nu. Imorgon bitti får jag äntligen sova ut innan avslutning med efterföljande jullunch på Gymansieskolan där jag jobbar...

2006-12-20 @ 18:43:35 Permalink Mina tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

sömnlöshet och applåder

Det var sista lektionen med de små söta eleverna idag. Terminen fick avslutas med Jalla Jalla, betygssnack och en enhetlig applåd från dem till mig och från mig till dem. Söta och roliga.

Trots en natt med allt för lite sömn verkar dagen idag bli en dag bra. Jag köpte lite godis på vägen hem för att pigga upp mig själv och väl hemma väntade ett besked om att jag fått ett stipendium beviljat. Resan till mina drömmars New York med A blir därmed av. Underbart.

Dags för lite städning, lika bra att passa på när man väl ha tid. Ikväll kommer några av tjejerna och myser lite med mig. Tills dess får vi se vad jag gör...

2006-12-19 @ 12:43:28 Permalink Mina tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

dagen idag

Trots att klockan bara är två har jag redan hunnit jobba, träna och ätit lunch, så nu sitter jag här med någon konstig känsla av ledighet och funderar på vad jag ska ta mig till. Baka en kaka kanske och städa lite. Egentligen borde jag väl sitta på ett fik och njuta.

Som om lyckan inte var nog verkar det som en av mina arbetsgivare tänker ge mig för mycket lön. Och min moral är inte hög nog för att säga något... Kanske är det lönen för mödan som återbetalar sig...

2006-12-18 @ 14:16:11 Permalink Mina tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

sprida lycka

Jag har rullat köttbullar denna helg, som aldrig förr. Mest av den anledningen att det slog mig att vi barn plötsligt blivit vad man skulle kunna kalla vuxna och därmed kanske borde hjälpa till med förberedelserna inför den stundande julen. En insikt som kanske mest bidrog till att jag förstod att jag kanske börjar bli just det, vuxen. Och till att jag drog köttbullslotten...

Om sisådär en månad blir jag 25. Ångest mån tro? En aning. Men ändå inte. Jag vet vad jag vill och även vad jag inte vill. Jag kommer snartt att plocka ut en examen och får i höst stå som riktig gymnasielärare, jag känner mig trygg och glad om så kanske lite vilsen. Men trygg. Jag är snart 25 år och jag har aldrig mått riktigt dåligt. Inte för egen del i alla fall. Vissa får visst ta allt av den varan, men mår du dåligt mår jag dåligt.

2007 kommer att bli ett bra år och en start på något nytt. Det är jag säker på. Jag ska ta lyckan i mina händer och sprida ut det över dig och över oss.

Köttbullarna blev goda och det är dags för ett smakprov till lunch.

2006-12-17 @ 13:05:20 Permalink Mina tankar Kommentarer (2) Trackbacks ()

tokigt

Färg överallt. Bara att städa. Så går det när man slänger igen skåpet och hoppas att allt stannar där inne. Det gör det inte. En trevlig, men tidig kväll. Dags för att titta på en Vallander. Känns lagom.

Syster ska stanna hemma längre. Underbart. Snart är julen här.

2006-12-16 @ 21:59:54 Permalink Mina tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

som man bäddar....

Gårdagskvällen var en riktigt trevlig och efterlängtad tillställning. Sushi, Gin och Tonic, vin och en hel massa prat förgyllde kvällen. Dessutom fick jag stifta bekanskap med en snäll hund för första gången i mitt liv. Jag borde vara ledsen att säga det, men hundar är inte min grej. Medan de andra tog rökpaus lyckades ändå jag och den lille hunden bli riktigt bra vänner. Dock utan närkontakt då jag dessutom är allergisk mot de små liven.

Dagen idag har varit en äkta fixardag. Jag och A har städat, skruvat, tvättat och lagat köttbullar, som är mitt bidrag till julafton. Men vi har gjort allt detta utan stress och bara för att vi velat, vilket känns fantastiskt skönt för en sån som jag som annars blir grining så fort ordet städning nämns i min närhet.

Dags att göra sig i ordning. Ska bjuda ut A på middag. För det är han värd och jag med!

2006-12-16 @ 18:01:42 Permalink Mina tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

härligheter

Uppsatsmanuset är inskickat och dagen har knappt börjat. Framför mig har jag en ledig helg fylld av roligheter, tjejkväll ikväll, middag med A imorgon och alldeles alldeles snart: mitt första träningspass på två sjuka veckor!

Som om det inte vore nog har jag äntligen, via klasskompis E, hittat en alldeles för efterlängtade skrivkurs, Populärvetenskapligt skrivande. Dags att återigen få vara lite kreativ! Yes!

2006-12-15 @ 10:17:23 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

stressen, livet, tiden

Om vi ändå hade tid att stanna upp ibland, andas ut och känna efter. Träffa alla de vänner som man verkligen vill träffa och njuta av dagen. Men det hinner man sällan. Vinkvällen står på schemat sedan veckor tillbaka och Stockholmstrippen sedan månader. Impusivitet kräver tid, annars finns ingen tid att vara impulsiv på.

Jag funderar kring om det verkligen är avstånden som är det relevanta, skulle man träffas mer om man var grannar? Kanske. Men ändå: jobb, träning, städning. När ska man hinna? Jag önskar ändå att jag var lite närmare alla. Eller kanske helst av allt; att de var lite närmare mig.

Tiden får utvisa. Tiden... den dumma tiden. Man är väl 40 och två barnsmor innan man ens har hunnit andas.

Jag längtar till imorn. Låt det bli en bra dag!

2006-12-14 @ 21:32:01 Permalink Mina tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

äntligen

Lucia passerade nästintill obemärkt förbi, men för första gången på flera år hann jag med att se ett luciatåg och dessutom fick jag tid att fika chailatte och saffransskorpa med min A. Dagen ägnades annars åt att våndas över att jag inte förmådde finslipa uppsatsen. Som alterantiv sysselsättning ägnade jag tiden till att prata i telefon, vilket måste anses som en mycket trevligare sysselsättning.

Förövrigt ett besked om att mina lungor är långt ifrån i toppform, vilket känns mer och mer otäckt ju mer jag tänker på det. Men med en stor dos astmamedicin borde allt fungera.

Imorgon är dagen jag sedan länge längtat efter och kämpat för. Det är dagen då uppsatsen ska vara inskickad, vilket innebär att jag kan koppla bort allt vad skola heter, i alla fall fram till mellandagarna. Underbart och faktiskt välförtjänt!

2006-12-14 @ 13:28:32 Permalink I mitt liv Kommentarer (1) Trackbacks ()

tårar

Denna tid borde vara en tid för i bästa fall julmys och i värsta fall julstress. Just nu känns det mer som en tid för höstdepp och frustration. Var jag än vänder mig är människor nere och då kan det handla om allt från kärleksbekymmer och stressattacker till en känsla av att allt bara är mer eller mindre skit.

I skrivande stund pågår Christer i P3 som handlar om tårar. Inte ens på radio är de glada. Men tårar som faller, det är nog ändå det bästa receptet för ett lättare hjärta, oavsett vad tårna handlar om. Och för att få tårarna att falla är det bara att slå på favvoprogrammet ikväll och hjälper inte det är Extrem home makeover ett säkert kort, alltid på en tv nära dig…

Personligen funderar jag på att fira in ljuset och lucia med Meredith följt av klassikern Frankenstein och en massa julmust och pepparkakor! Bäst att passa på innan julen är över och julmusten ett minne blott.

2006-12-12 @ 16:34:19 Permalink I mitt liv Kommentarer (0) Trackbacks ()

insikter...

Årets första julbord var då avverkat. Sillen var underbar och resten av maten var också god. Eftersom tillställningen var alkoholfri satsade jag och A-S på kaffet. Timmarna led och kaffet med det. Efter att sovit en timme i natt kan jag dra slutsatsen att en kopp kaffe hade räckt. Men man lär ju sig aldrig.

Än en gång fick jag sedan erfara att den fasad vi bär upp inte är den verkliga situationen, viktigt. Men ännu viktigare; behandla, för tusan, varandra som ni själva vill bli behandlade. Och fundera på innebörden med de orden. Jag ska ta mig en extra funderare, men det är det även fler som ska. Basta!

Nu ska jag iväg och hålla lektion, sedan blir det till att sova en sväng med A som kom hem från jobbet klockan sex, då var jag fortfarande vaken. Nu är klockan halv åtta. Jag har stora svarta ringar under ögonen.

2006-12-11 @ 07:38:17 Permalink Mina tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

patetisk

Egentligen vet jag varken ut eller in och egentligen behöver jag inte veta det heller. Inte nu och inte än, för det får tiden utvisa. Jag vet det. Men jag tycker om att veta, att planera och att få det att fungera. Men det fungerar inte och det blir inte bra. Jag trivs inte som ensam, och nej, jag vill inte lära mig att vara ensam. Jag vill ha er här och lysa upp mitt mörker.

Egentligen är jag mest patetisk och snart ses vi och jag längtar. Och snart kommer snön.

2006-12-10 @ 10:06:11 Permalink I mitt liv Kommentarer (1) Trackbacks ()

jag skulle passa som rik

Jag skulle verkligen passa som rik, för jag skulle inte ha några problem att göra slut på pengarna. Synd att inte någon högre makt har insett det. Jag är julklappsexpert och skulle kunna ge hur mycket som helst till mina nära och kära. Jag är livsnjutare och missar aldrig tillfällen att fika, luncha eller äta middag ute. Dessutom är jag klädgalen, hade resurserna funnits hade min gaderob varit en dröm. Nu är resurserna problemet och jag sörjer att den snygga tröjan från JH och den alldeles för perfekta jackan från Gul&BLå inte är mina.

Jag skulle passa som rik och jag sörjer att jag inte är det och aldrig kommer att bli det heller.

2006-12-08 @ 16:37:17 Permalink I mitt liv Kommentarer (1) Trackbacks ()

musikens djungel

Det är lite knasigt egentligen, först sitter man där dag ut och dag in och funderar på vad tusan man ska lyssna på för något. Skivorna, eller i alla fall filerna, känns slitna och lite tröttsamma. Men sen, någonstans mitt i mörkret så smäller det till, för hittar man en så finner man alla. Nikola ledde mig rätt igen och plöjde stigen åt mig i musikdjungeln. Plötsligt är Itunes så fullspäckat av underbara toner att jag inte vet var jag ska börja. En härlig insikt då timmarna vid datorn numer blir allt för många och allt för långa.

En städning och omsortering av cd-skivorna bidrog även det till en nostalgitripp och en känsla över att vilja höra allt, på en och samma gång.Coldplay, varför har jag inte lyssnat på dem på så länge, Parachutes är ju den bästa skivan, ever.

Tack pojkvän och svåger för att ni ledde mig tillbaka! Och ibland är det en fantastisk sak att kunna vara arg och skrika! You go girl!

2006-12-08 @ 08:57:59 Permalink Mina tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

skrivkramp

Skrivkramp, jag förstår det nu. Orden vill inte riktigt komma och jag orkar inte riktigt koncentrera mig. Jag pratar i telefon, handlar julklappar, surfar efter andra julklappar och pratar på msn. Sen gör jag kaffe, vilar lite och plockar in kläder. ”My God, koncentrera dig nu EllaBella” Men nej…

En sak jag är bra på är alltså julshoppingen. Idag har jag fixat klänningen till julens tillsällningar, en stickad sak med polokrage och utan armar från H&M. Perfekt, snygg och användbar. Dessutom har jag fixat lite av de kvarvarande klapparna, men dessa bör av sekretessjäl inte nämnas här.

Genom att handla julklappar kan man i år visa medkänsla för fler än de som klapparna avser. Skänk småpengarna till Röda Korset genom att be butiksbiträdet ”Runda Upp” ( Fungerar hos de flesta av de stora kedjorna.). Över en miljon kronor, direkt till RK, är summan redan uppe i och än är det fler som vill fira jul med gott samvete. En av de bästa kampanjerna någonsin enligt mig.

Dags för att försöka med uppsatsen igen då. Skrivkramp alltså, det är så här det känns…

2006-12-07 @ 18:05:57 Permalink Mina tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

adventskalendern

Det är dåligt med julstämningen. Ingen snö, ingen julmusik och en julstjärna som trillat ner. Egentligen gör det mig inte så mycket, man hinner få nog ändå. En trevlig liten vana jag skaffat mig är dock att äta frukost framför årets adventskalender Lassemajas detektivbyrå. En söt liten adventskalender som är i klass med Ture Sventon, ni minns han som inte kunde säga S men älskade semlor. Äntligen en adventskalender värd namnet.

Min alla tiders favorit var, Ture Sventon till trots, den som handlade om några barn i en by. Egentligen minns jag inte så mycket mer än att degen jäste ut över hela köket. Men jag minns det med kärlek och nostalgi. Den stora sorgen var det år de visade historien om Jesus i Betlehem, vilket barn vill se det? Men nu är de i fas igen och jag är återigen ett fan av Adventskalendern, med Lasse och Maja som löser fall åt poliskomisarien.

Om inte annat får det mig att komma upp ur sängen på morgornarna och det räcker för motivering åt mig dagar som dessa.

2006-12-06 @ 16:08:44 Permalink I mitt liv Kommentarer (1) Trackbacks ()

äntligen

Jag älskar när det är någon som tillslut orkar ta tag i saker. Härligt lilla Ankan och kom igen nu alla Maltavänner, det är det här vi har väntat på...

Själv har jag tagit tag i min hälsa idag genom att gå till doktorn, penicilin för halsinfektion blev resultatet, vilket innebär mer vila och mindre alkohol. Hade varit passande mitt i uppsats- och betygsättarspurten, om det inte vore för att jag är helt slut och därmed inte någon vidare effektiv människa. Dags att ge upp för idag och istället läsa Huset Ushers undergång, inför morgondagens skräcklektion.

2006-12-05 @ 12:32:37 Permalink I mitt liv Kommentarer (0) Trackbacks ()

totalt mörker

Det är mörkt när jag går upp, när jag cyklar till jobbet och när jag cyklar därifrån. Hösten borde varit vinter och jag borde ha fått känna en mysig julkänsla och ett sug efter att utöva vintersporter. Det gör jag inte. Det enda jag känner är ett stort mörker, både ute och inne.

Abby och Kovac har räddat min kväll, men inte sig själva och jag måste vänta till nästa vecka för att se utvecklingen. Vilket par, vilka hjältar och vilken serie. En av de bästa tillsammans med morgondagens anatomi, som inte heller får missas. Det är någonting med Abby och Meredith som jag gillar, säg mig vad någon...

Lunginflammation är min nya diagnos på mig själv. På fredag får jag äntligen veta, ge mig vad som helst och hur starkt som helst, bara jag blir frisk, blir jag inte frisk snart tränar jag ändå.

För övrigt en dag som startade dåligt, men slutade bra, tack vare en trevlig promenad med J och en trevlig måndagsmiddag med A. Det är det lilla som gör det stora. Dags för Lasermannen. Det går sakta men säkert framåt, mörkret gör det, som sagt, lätt att somna och svårt att vakna.

2006-12-04 @ 22:14:00 Permalink Mina tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Advent

Första advent, en dag som innebär att julruschen är igång och att julmyset kan påbörjas på allvar. I vår familj innebär detta pepparkaksbak med mormors hemgjorda deg, julmusik och glögg. En mysig eftermiddag med en sjuårig kusin som otåligt, men trevligt sällskap.

En annan tradition som hör julen till är julklappskvällen på arbetet. Detta innebär att vi får bjuda in våra familjer till vårt Stadium för att handla extra mycket och extra billigt, på kvällstid. Resultatet blir oftast extra mycket och extra stressigt. Så även i år.

Gårdagskvällen blev trevlig och lugn. Behövligt och skönt. Det kommer att bli tomt utan K här hemma, hon är annars en frisk fläkt och en god vän i en stressig vardag. Och nu var det dags för ännu en vardag och en lång stressig vecka, så det är bara att hålla i hatten.