totalt mörker

Det är  mörkt när jag går upp, när jag cyklar till jobbet och när jag cyklar därifrån. Hösten borde varit vinter och jag borde ha fått känna en mysig julkänsla och ett sug efter att utöva vintersporter. Det gör jag inte. Det enda jag känner är ett stort mörker, både ute och inne.

Abby och Kovac har räddat min kväll, men inte sig själva och jag måste vänta till nästa vecka för att se utvecklingen. Vilket par, vilka hjältar och vilken
serie. En av de bästa tillsammans med morgondagens anatomi, som inte heller får missas. Det är någonting med Abby och Meredith som jag gillar, säg mig vad någon...

Lunginflammation är min nya diagnos på mig själv. På fredag får jag äntligen veta, ge mig vad som helst och hur starkt som helst,  bara jag blir frisk, blir jag inte frisk snart tränar jag ändå.

För övrigt en dag som startade dåligt, men slutade bra, tack vare en trevlig promenad med J och en trevlig måndagsmiddag med A. Det är det lilla som gör det stora. Dags för Lasermannen. Det går sakta men säkert framåt, mörkret gör det, som sagt, lätt att somna och svårt att vakna.


Andras kommentarer

Lämna gärna ditt avtryck:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback