Får jag äta min kaka?
Ena stunden är allt så självklart. Jag vet vad jag vill och vad jag inte vill. Jag vet vad jag vill ha och vad jag inte vill ha och jag vet hur jag vill leva mitt liv och hur jag inte vill leva det. Det känns bra och det känns rätt.
I andra stunden så försvinner all min självklarhet och hade jag både fått ha kakan kvar och äta upp den hade jag varit ritkigt fet vid det här laget. Men okej, man ska känna att man lever ,annars finns inget som kan ta en vidare.
Nu ska jag sova och vakna upp till en skinande dag som inte riktigt är utritad ännu. Inte så dumt.
I andra stunden så försvinner all min självklarhet och hade jag både fått ha kakan kvar och äta upp den hade jag varit ritkigt fet vid det här laget. Men okej, man ska känna att man lever ,annars finns inget som kan ta en vidare.
Nu ska jag sova och vakna upp till en skinande dag som inte riktigt är utritad ännu. Inte så dumt.
Hemskheter
Glad efter en uppfriskande och välbehövlig tripp kommer jag hungrig hem till en tom lägenhet. Glad, men hungrig. Och då möts jag av det, det hemska brevet jag förträngt. Återbetalningsskyldig. Csn. Tjänat för mycket. Igen.
Hemska, hemska hemskheter.
Och jag som är fattig som det är. Panik.
Hemska, hemska hemskheter.
Och jag som är fattig som det är. Panik.
Mitt i händelsernas centrum
Jag lever Sex and the city liv i Lillans kollektiv i Oslo och förundras över hur enkelt livet kan vara. Här tittar de fyra kollektivisterna på tv och äter chips om kvällarna, här kommer folk bara in och säger hej för att de har vägarna förbi och här dricker man lite vin och pratar skit och helt plötsligt hålls efterfest med nyfunna vänner till klockan sex på morgonen. Här lever livet och här lever jag livet.
Damn, I missed it.
Holiday
Jag väntar på fler bandsläpp till P&L. Det känns som att allt för många band saknas. Mer jag vill ha mer. Ge mig TTA för att jag förra året blev snuvad på konfekten när kön in till S2 var miles to long. Ge mig bra band och ge mig många band, som jag vill se. Hälften av banden har släppts, hälften är kvar och jag håller mina tummar så hårt som jag bara kan.
The tough alliance - Holiday
The tough alliance - Holiday
Aldrig mer morgonpromenad
Under många år har morgonpromenaderna varit mitt kall, min väg till att överleva slöfockdagar hemma som student. Igår och idag tog jag mig ut igen. Förutom att jag var obotligt hungrig värkte min kropp av bodypump och spinning och dessutom var det blåsigt och regningt. Varje steg var en plåga och jag lovade mig själv att aldrig mer gå morgonpromenader igen. Om inte:
1. solen skiner och det är varmt ute.
2. jag har trevligt sällskap som får mig att tänka på annat.
Nu ska jag packa min väska och sedan är det dags att ge sig iväg till Oslo.
1. solen skiner och det är varmt ute.
2. jag har trevligt sällskap som får mig att tänka på annat.
Nu ska jag packa min väska och sedan är det dags att ge sig iväg till Oslo.
Efter regn
Jag tycker väldigt synd om Andreas just nu. Inget verkar gå hans väg. Men efter regn kommer solsken och det finns bara en väg tillbaka.
Imorgon ska jag äntligen till Oslo och hälsa på Lillan, det var ett år sedan sist. Synd bara att vi är en man kort, Erika får följa med via hjärtat och tankarna. Efter regn kommer solsken, bara att hålla tummarna då, för idag har vädret inte varit roligt.
Imorgon ska jag äntligen till Oslo och hälsa på Lillan, det var ett år sedan sist. Synd bara att vi är en man kort, Erika får följa med via hjärtat och tankarna. Efter regn kommer solsken, bara att hålla tummarna då, för idag har vädret inte varit roligt.
Oslo, 2007
Varför prioriterar vi inte det viktiga?
Mormor fyller 74 idag och när jag ringer blir hon överlycklig.
Det är ni som är livet för mig, jag önskar att ni var här idag. Jag tänker på er hela tiden.
Fan. Tänk vad de gör för mig, för oss, för alla. Så länge jag kan minnas har de gjort allt för att vi ska må bra. Gett oss allt godis i hela världen, tagit ställning för oss när mamma och pappa försökte ha regler, skjutsat mig så fort jag missat bussen till jobbet.
Och vad ger jag tillbaka? Jag skickar ett brev och ringer ett samtal på hennes födelsedag. Jag njuter av någon söndagsmiddag då och då och jag träffar dem på högtider. Men sen då? Det vardagliga? Varför förmår jag inte mer? Vi är livet för dem och det enda som betyder något. Jag är en dålig människa och jag skäms!
Det är ni som är livet för mig, jag önskar att ni var här idag. Jag tänker på er hela tiden.
Fan. Tänk vad de gör för mig, för oss, för alla. Så länge jag kan minnas har de gjort allt för att vi ska må bra. Gett oss allt godis i hela världen, tagit ställning för oss när mamma och pappa försökte ha regler, skjutsat mig så fort jag missat bussen till jobbet.
Och vad ger jag tillbaka? Jag skickar ett brev och ringer ett samtal på hennes födelsedag. Jag njuter av någon söndagsmiddag då och då och jag träffar dem på högtider. Men sen då? Det vardagliga? Varför förmår jag inte mer? Vi är livet för dem och det enda som betyder något. Jag är en dålig människa och jag skäms!
Too old.
Förutom att äta lunch på Kulturhuset har jag och Johanna dragit omkring på stan idag och provat kläder. Det gav mig flera nya insikter. Den första var att jag återigen kommer att börja trampa sönder alla jeans nu när bootcuten är tillbaka, eftersom jag varken kan sy eller ens äger en symaskin. Sedan har jag insett att jag nu varit med så pass länge att jag inte bara sett kläder komma tillbaka, utan också burit de kläder som kommer tillbaka. Att sätta på sig jeans utan fickor eller jeans med fickor som har knappar känns alldeles för mycket 1998 för att det ska vara okej.
För det tredje har jag insett att jag är alldeles för gammal för Gina och Divided och att det härdan efter måste bli MQ eller något i den stilen som gäller. Fast Divided har jag i och för sig inte handlat på, på många år. Tur det.
Efter några timmar kom jag i alla fall hem utan svarta låga Converse, men med ett par superbilliga byxor i denim från H&M. Vad vore Sverige utan dem?
För det tredje har jag insett att jag är alldeles för gammal för Gina och Divided och att det härdan efter måste bli MQ eller något i den stilen som gäller. Fast Divided har jag i och för sig inte handlat på, på många år. Tur det.
Efter några timmar kom jag i alla fall hem utan svarta låga Converse, men med ett par superbilliga byxor i denim från H&M. Vad vore Sverige utan dem?
Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge.
Men helt seriöst alltså, ska man behöva vänta till juni för att få ett kassettband på sin handled?
Väck mig inte i onödan!
Jag tror ibland att vissa i min generation missat en del av hur den här sms-konversationen ska gå till. I natt var jag arg och besviken på en gammal killkompis. Antagligen i onödan. Ska jag bli väckt mitt i natten av sms vill jag i alla fall att det ska vara lite trevliga sådana. Har man inte hörts på länge kan man i alla fall försöka vara trevlig och vill man inte vara det, behöver man inte skicka sms överhuvudtaget för då vill jag gärna få sova istället. Bra repliker för att vara lagomt trevlig kan då vara:
Jag hoppas att det är bra med dig i alla fall.
Jag hoppas att vi ses snart.
Vi hörs. Ha det så bra så länge.
Åh, jag ångrar nästan att jag vara så förbannat trevlig tillbaka!
Jag hoppas att det är bra med dig i alla fall.
Jag hoppas att vi ses snart.
Vi hörs. Ha det så bra så länge.
Åh, jag ångrar nästan att jag vara så förbannat trevlig tillbaka!
Vårrensning
Jag har fem garderober alldeles själv och ändå är det ett kaos. Nu har jag sorterat lite, vårrensat lite och lagt ut ett par jeans, två tröjor och ett par stövlar på Tradera. Inte mycket i det stora hela, men alltid något. Dessutom lyckades jag hitta lite vår- och sommarkläder jag glömt att jag hade, så nu är shoppingabstinensen lite stillad. Befriande och skönt.
Dags att göra sig redo för lunch med Johanna.
Glad musik
När jag fyller mobilen inför morgondagens morgonpromenad med Klaxons, Lykke Li, MIss Li , Shout out louds och TTA inser jag att allt är glad musik. Inga deppindielåtar, inga lugna melankoliska singandsongwriters och inga hårda arga människor får plats. Jag är glad och jag mår bra.
Livet rullar på och är fullt av outforskade upplevelser att utforska, trevliga händelser att ta del av och roliga människor att umgås med. Jag ler och världen omkring mig ler och det är svårt att göra annat när solen skiner omkring oss. Om två dagar är jag i Oslo.
Klaxons.net
Livet rullar på och är fullt av outforskade upplevelser att utforska, trevliga händelser att ta del av och roliga människor att umgås med. Jag ler och världen omkring mig ler och det är svårt att göra annat när solen skiner omkring oss. Om två dagar är jag i Oslo.
Klaxons.net
Gott
Jag hade glömt vilken passion jag har för flingor, jag har ätit Musli ett bra tag nu. Jag köpte Allbran idag och de lär nog vara slut snart, för jag fullkomligt frossar i dem. Nu sitter jag mätt i soffan och undrar när jag ska orka duscha.
Kellogs.se
Tatuera mera
Åh, vi som skulle tatuera oss första dagen efter påsk och så är det fullbokat till juni. Vem vill ha ett plåster på handleden mitt i sommaren? Inte vi i alla fall. Tips om bra och okända tatuerare mottages med glädje!
Bodypump
Jag har jobbat hela dagen men ser inte ens slutet av högen av förberedelser. Men okej, det får vara så. Jag klarar mig och kanske hinner jag med lite mer imorgon. Nu ska jag promenera bort och köra pump för första gången på evigheter och inser att jag kanske borde begränsa pålassningen av vikter om jag inte vill halta omkring på Oslos gator.
Trevligheter, trevligheter. Min vår verkar gå ut på fest och socialisation . Jag ler över att jag har det bra och tänker att det säkert är bra för den inre hälsan, mindfulness sa du att det hette va, pappa...?
Trevligheter, trevligheter. Min vår verkar gå ut på fest och socialisation . Jag ler över att jag har det bra och tänker att det säkert är bra för den inre hälsan, mindfulness sa du att det hette va, pappa...?
http://www.wacoly.com/
Berätta dina sanningar, så ska jag berätta mina
Som oftast när jag är med Lina börjar vi fundera på varför saker och ting var som de var och om hur det kom sig att det blev som det blev. Om falskhet och om sanningar och om varför och hur och om. Vi säger det vi vill säga, formulerar de ord man helst inte vill säga, öppnar munnen och säger det ändå och går vidare. Sen kan man gå vidare.
Det är befriande och det är givande. Och vi räcker till. Ingen annan behöver säga varför vi gör som vi gör, varför vi tänker som vi tänker, hur proffissionell personen än är, vet vi det ändå bäst själva. Det handlar bara om att formulera det, säga det och sen kommer vi att förstå det. Men det behövs någon som lyssnar till dina ord och tar till sig dina sanningar.
Det är befriande och det är givande. Och vi räcker till. Ingen annan behöver säga varför vi gör som vi gör, varför vi tänker som vi tänker, hur proffissionell personen än är, vet vi det ändå bäst själva. Det handlar bara om att formulera det, säga det och sen kommer vi att förstå det. Men det behövs någon som lyssnar till dina ord och tar till sig dina sanningar.
Sötlina!
Nackdelen med singellivet
Och nackdelen med att vara singel i Stockholm är definitivt att betala alla räkningar själv. Jag godkänner 10 000 kronor i räkningar och undrar om jag är student eller heltidsarbetande. Det lutar mot det förre. Mer lön önskas och mer pengar till singlar (60% av Stockholms innevånare lever i singelhushåll läste jag igår.) Hur nu det skulle gå till.
Hitta.se
Hitta.se
Producera mera
Jag inviger lovet med en jobbarhemmadag och ser fram emot att få sjukt mycket gjort. Sällan hinner man planera på vårt jobb och även om tiden ibland oväntat dyker upp, är det så chockerande att man inte vet var man ska börja. Nu ska jag planera de kommande veckorna för alla mina kurser, Svenska, Mediekommunikation, Kommunikation och Människan socialt och kulturellt. LIte finns såklart klart redan, men kontrollen skapas. En dag framför datorn och sen borde jag vara redo. Det är en underbar känsla att få kontroll, sedan kan jag ta lov och njuta av det.
Hos dig, med dig
Men vilken tur syster, Köping var det i alla fall, då får vi skratta. Flera personer har underhållit min tråkiga kväll, dock är mina tankar hos dig, med dig. Alltid och särskilt nu.
Viljans kraft
Idag fick jag verkligen ta i för att orka gå till gymmet och den enda anledningen till att jag gick dit var att jag skulle få den andra stämpeln i mitt träningskort för denna vecka. Sjunde veckan nu, inte så illa ändå.
Förövrigt har jag ändå haft en förhållandevis bra bakisdag. Jag fick tillbringa morgonen med Lina vilket var den bästa starten på dagen och efter det har jag hunnit både städa och shoppa, förutom träningen. Jag blir nästan lite imponerad av mig själv. Nu var det dags för vila och då finns inget, inget att se på tv. Förjävligt.
Förövrigt har jag ändå haft en förhållandevis bra bakisdag. Jag fick tillbringa morgonen med Lina vilket var den bästa starten på dagen och efter det har jag hunnit både städa och shoppa, förutom träningen. Jag blir nästan lite imponerad av mig själv. Nu var det dags för vila och då finns inget, inget att se på tv. Förjävligt.
Så snyggt så jag dör!
http://www.jolieangelina.se/tatueringar.asp
Äntligen tillsammans igen!
Ett riktigt bra dygn har passerat. Äntligen fick vi tillfälle att umgås alla flickorna igen och jag har nog inte förstått hur mycket jag har saknat det. Vi har levt ett liv tillsammans, haft en uppväxt tillsammans och gått igenom saker var för sig men ändå tillsammans. Vi vet vad vi talar om, utan att uttala det. Vi vet våra likheter och våra skillnader. Och det är fantastiskt att få dela så mycket med så fina människor.
Utgången var kanske inte den största hiten, men att få vara tillsammans slår alla dåliga utgångar i världen. Som tur var ses vi om två veckor igen och om två veckor igen efter det och då är det kanske dags för flickorna att tatuera sig. Kärlek till er mina fina!
Utgången var kanske inte den största hiten, men att få vara tillsammans slår alla dåliga utgångar i världen. Som tur var ses vi om två veckor igen och om två veckor igen efter det och då är det kanske dags för flickorna att tatuera sig. Kärlek till er mina fina!
Skiner som solen
Helst av allt vill jag bara hoppa och skrika, men det gör jag såklart inte. Solen skiner och det är människor ute på gatorna. Inga problem finns, mer än några få ytliga ting. Jag och Karro har tillbringat dagen fikandes och traskandes på Söders gator och drömt om sommar, sol, festivaler och fina kläder. Allvaret har legat där bakom, men vi har tittat bort, valt möjligheterna framför hindren. Nu väntar jag på Lina och fortsätter att drömma om min perfekta tröja jag hittade idag och se fram emot en härlig tjej med flickorna från förr och nu.
Tillsammans är man mindre ensam
Jag hittade mina gamla bilder på en cd-skiva. Spanien -06 (Man kan ju undra om Joanna tycker att hon har små ögon...)
Istället för träning
Istället för att träna tar jag en lugn morgon. Varför träna när man ska dricka vin hela kvällen? Effekten av det hela känns utslagen redan från början och rädslan för att huvudvärken ska försämras är för stor. Så jag tar det lite lugnt och lyssnar på ljuva toner av Ed Green. Sportlov behöver ju inte innebära att man ska sporta, särskilt inte när man lever i en stad utan snö, där pollen redan försurar min vardag. Men att låta en hel vinter passera utan att behöva använda dunjacka och utan att åka bräda eller längdskidor känns lite absurt. Absurt och kanske lite skönt.
Sjung för mig
Jag vaknar med huvudvärk, det gör jag alltid när det passar som minst. Men nu har jag tagit två panodil och en allergitablett och ska peppa med frukost. Mycket frukost. Jag har en rolig dag framför mig och jag vill inte slösa bort den. Jag ska träffa Karro för första gången på länge och sedan Lina för första gången på ännu längre. Dessutom verkar det som att det är riktigt bra livemusik på Debaser ikväll and that makes me happy!
Men först lite träning.
Elakheter
Jag orkar inte just nu, utan vill bara sova. Jag gör en fuling och låter det vara så.
Vad är grejen med Skärholmen?
För fyra år sedan jobbade jag på Stadium i Skärholmen Centrum, då hade centrumet butiker från de flesta kedjor, men kändes väl inte särskilt flott. Förra helgen var jag där igen och ett helt nytt affärscentrum väntade mig. Alla butiker av värde fanns. Monki, TopShop, Make up Store, you name it. Så istället för att åka ner på stan idag bland sportlovsfirande ungdomar åkte jag dit för att inviga mitt eget lilla sportlov. Det var lugnt och skönt och inte ens kö till H&Ms provhytter. Man kan undra om folk missat något, varför åker ingen dit?
Jag skymtade en av mina gamla jobbarkompisar, men smög därifrån för att jag inte var på humör för att prata. Däremot sluter sig cirkeln då jag idag fått kontakt med en annan gammal kollega från den tiden. Inte så illa det heller.
Makeupstore.se
Sportlov
Solen skiner och det är nästan som vår. Det är synd att mitt huvud dunkar, annars hade jag nästan sett fram emot min shoppingrunda på stan i eftermiddag, trots att det nog kommer att vara fullsmockat med människor. Jag låter eleverna läsa lite och avslutar dagen extra tidigt. Så får man göra dagen innan det är sportlov.
En bakisliknande känsla
Det blev fler öl än planerat igår och det var ruggigt svårt att komma upp imorse. Men nu sitter jag i alla fall här och tuggar i mig en megamacka, dricker kaffe och smuttar på en Festis free. Det är smular över hela skrivbordet. Det är tur att det är fredag och det är skönt att jag har tio dagars ledighet och en massa trevligheter framför mig. Men först ska jag sova hela kvällen.
Lediga dagar
Jag har sammanlagt 40 dagars semester märkte jag precis. 25 dagar + sparad semester från förra året. Helt sjukt, jag som aldrig har varit ledig mer än tio dagar tidigare.
P&L + Gotland är givna sommartraditioner numer, vad som mer händer vet jag inte. Skönt, men mycket ovant och mycket konstigt. 
Destinationgotland.se
Ät fett och socker tills du spyr, eller blir en fyratons martyr
Jag går i en dimma. Allt jag kan känna är trötthet och ett påtagligt energisug. Ett fett- och sockersug, värre än under den värsta av bakfyllor. Jag äter Kitkat utan att det smakar, längtar efter Mc Donalds och ser fram emot kvällens after work.
Jag tror jag är inne i en mental baksmälla, där allt jag behöver är lov. En dag kvar, sen får jag sova.
Dålig moral
Mentaliteten som råder i min mentorsklass är katastrofal. De är aldrig full klass och de skapar sig en kultur där det är okej att komma och gå, där de sliter åt olika håll var och en och där de är negativa istället för positiva. Jag lider med dem som sköter sig och jag ser hur den skötsamma delen minskar dag för dag. Hur undanflykterna blir fler och fler.
Nu har vi ett nytt närvaromål och jag hoppas innerligt att det blir lite bättre i alla fall.
Jag fick ett mail...
"... du har fått en ny kommenterar på din blogg på metrobloggen.se". Chockerande. Jag har inte använt den bloggen på nio månader och ändå hittar någon fram till den och väljer att lämna en kommentrar. Jag kan ju lätt konstatera att mitt liv förändrats ganska drastiskt sedan dess...
Kanske borde jag återvända till den för lite känslor då och då. Eller kanske inte.
Kanske borde jag återvända till den för lite känslor då och då. Eller kanske inte.
Tränat
Jag kom iväg till gymmet trots allt och det var ju inte så himla jobbigt ändå. Med en två par byxor och snowboardjacka blev inte ens cykelturen dit en iskall plåga. (I och för sig tar det bara tre minuter....) Nu sitter jag här en och en halv timme senare och dricker rött te och äter havregrynsgröt.. Systers recept på havregrynsgröt med banan, kanel och honung i, men numer utan linfrön då det tydligen inte alls är bra för kropp och själ. Där ser man. Allt med måtta och det kan inte bli fel, men överdoserar man något är risken stor att kosten blir enformig och kroppen ledsen.
Imorgon väntar öl med jobbarkompisarna och det är bara att försöka hålla det till det där påståendet om måtta. Det är en dag på fredag också.
Imorgon väntar öl med jobbarkompisarna och det är bara att försöka hålla det till det där påståendet om måtta. Det är en dag på fredag också.
Träna?
Jag var dum nog att åka hem innan jag skulle iväg och träna och nu sitter jag här, ännu tröttare men lite mättare. Jag vet inte vad som är värst, att vara pigg och hungrig, eller mätt och trött. Det är tungt att byta om och ge sig iväg. Förfärligt tungt. Och det är iskallt ute och varmt inne. Men iväg ska jag, annars kommer jag att våndas över detta resten av kvällen, men det är sjukt segt idag.
Det är dags för den inre hejaramsan igen. Få känner till hur den går.
Det är dags för den inre hejaramsan igen. Få känner till hur den går.
En oviss framtid
Syon är här idag och kollegorna pratar framtid och planer. Som att trycka på en knapp är mina tankar igång. Vad ska jag läsa, när ska jag läsa, hur ska jag göra? Ska man välja de enkla vägarna eller lyssna på sitt hjärta och göra det man vill? Jag är ganska övertygad om att allt går med lite vilja och att om man verkligen vill något kan man komma hur långt som helst. Om inte annat har jag många vänner som bevisat det.
Samhällskunskap får nog bli mitt nästa ämne, det passar för både skoljobb, politik och journalism. Den som lever får se.
Samhällskunskap får nog bli mitt nästa ämne, det passar för både skoljobb, politik och journalism. Den som lever får se.
Till och med de erfarna förundras
I Klass 9a förundras Sveriges bästa pedagoger över att underlaget är så tunt och att eleverna är så sårbara. När jag ser dem agera, inser jag än en gång att det jag möter varje dag är något som vare sig är unikt eller konstigt, men det är något som inte är vanligt. Det är något som inte förekommer överallt. Och tur är det.
Jag minns nog inte riktigt vad jag förväntade mig av mitt första år som lärare, men jag förväntade mig inte det som jag fått uppleva. Jag förväntade mig inte att problemen var så tunga, att behoven var så stora och att avgrunden så nära. Jag förväntade mig inte så många tunga samtal, så mycket arbetsuppgifter utanför det vanliga skolarbetet och arrangerade möten med berörda parter.
Jag förväntade mig inte heller att jag skulle lära mig så mycket och att jag skulle ändra min syn på världen så drastiskt. På mig själv och på andra. Men jag lär mig varje dag och jag försöker så gott jag kan. Att problemen kommer upp till ytan kanske kan vara det första steget på vägen, på en lång väg, men upp till ytan kommer dem. Behovet av att yttra sig finns. Men jag förundras och a
Jag minns nog inte riktigt vad jag förväntade mig av mitt första år som lärare, men jag förväntade mig inte det som jag fått uppleva. Jag förväntade mig inte att problemen var så tunga, att behoven var så stora och att avgrunden så nära. Jag förväntade mig inte så många tunga samtal, så mycket arbetsuppgifter utanför det vanliga skolarbetet och arrangerade möten med berörda parter.
Jag förväntade mig inte heller att jag skulle lära mig så mycket och att jag skulle ändra min syn på världen så drastiskt. På mig själv och på andra. Men jag lär mig varje dag och jag försöker så gott jag kan. Att problemen kommer upp till ytan kanske kan vara det första steget på vägen, på en lång väg, men upp till ytan kommer dem. Behovet av att yttra sig finns. Men jag förundras och a
Inför helgen
Jag borde ändå få köpa mig något nytt tills vi ska ut på lördag. Och inte bara tills på lördag, det verkar som att jag har fler veckor framför mig med fest. Kläder behövs. Min gaderob behöver fyllas på. Och denna gång är det en sanning utan modifikation. Topshop tilltalar mig, men checken på H&M får nog lov att utnyttjas så här innan löning.
Topshop.com
Utnyttjad tid
Ofta passerar kvällarna utan att något händer. Jag tränar, äter och fastnar sedan framför datorn. Idag har jag utnyttjat min kväll på ett bättre sätt. Jag och Johanna har promenerat, filosoferat över varför vi vattumän är så originella och bra, druckit kaffe och ätit kladdkaka. Nu sitter jag med färg i håret och ser fram emot Klass 9a. Tänk om alla dagar avslutades så här.
Morgondagens trevliga planer är dock inställda, men kanske hinner jag då utnyttja tiden till lite träning istället. Det behövs nog, då resten av veckans planer verkar innehålla alkoholhalitiga drycker... Bara halsen vill bli bra så.
Morgondagens trevliga planer är dock inställda, men kanske hinner jag då utnyttja tiden till lite träning istället. Det behövs nog, då resten av veckans planer verkar innehålla alkoholhalitiga drycker... Bara halsen vill bli bra så.
Middag med minnen
Jag lagar pasta med Creme bounjour och saknar Andreas. Hans paradrätt blir inte det samma utan honom. Den kanske i och för sig inte heller blir detsamma när jag byter bacon mot kalkonskivor och när jag råkar hälla onödigt mycket salt över min fina tisdagsmiddag. Hm. Det är de små sakerna som påminner mig om vad som är och vad som har varit och om vad som komma skall. Det är de små sakerna som i det långa loppet blir det stora hela och det är de små sakerna jag saknar som mest.
Som på den gamla goda tiden
Just när jag som bäst funderade på om jag skulle orka träna eller inte hörde Johanna av sig. Hon ville komma till mig och hämta en Wordskiva och undrade om jag var hemma ikväll. Nu är en promenad inbokad, som på den gamla goda Stadiumtiden. Jag är oerhört bortskämd som har mina vänner så nära i en annan stad.
Dessutom undrade Johanna om jag ville följa med på Mando Diao den sjätte mars, vilket jag såklart ville. Nu blir det upp till bevis om jag är ung nog att klara tre roliga dagar i rad eller gammal nog att stupa på mållinjen. Mando, Kent och klassfest. Men det borde gå och det kommer att gå. Det är ju det här som är njutningen med livet. Dags att gå hem för dagen. En rätt bra dag ändå.
I motvind
Jag är så trött att det bokstavligen värker i kroppen och halsen. Varje steg är som en mördarbacke och varje andetag viner i lungorna. Tvätten väntar i tvättstugan och det ligger kläder överallt i lägenheten som väntar på att plockas in. Mina gaderober börjar bli bombnedslag igen och jag orkar inte ens besvära mig med att organisera upp oredan, utan sliter istället ut kläder varje morgon och kastar in dem varje kväll.
Jag är ständigt hungrig och blir aldrig mätt och jag fastnar framför datorn och inser att jag borde sova fler timmar och att jag borde lägga mig tidigare. Idag ska jag läsa ut Flyga drake och det borde vara anledning nog.
Snart, eller ganska snart kommer syster och ska bo här för fyra veckor. Äntligen får jag ha henne nära, äntligen får vardagen bli lite mer äkta vardaglig.
Jag är ständigt hungrig och blir aldrig mätt och jag fastnar framför datorn och inser att jag borde sova fler timmar och att jag borde lägga mig tidigare. Idag ska jag läsa ut Flyga drake och det borde vara anledning nog.
Snart, eller ganska snart kommer syster och ska bo här för fyra veckor. Äntligen får jag ha henne nära, äntligen får vardagen bli lite mer äkta vardaglig.
Pärlor
Men Ida berättade just att Kent kommer till Peace and Love och det är mer än man någonsin kunde önska. Kent är sällan på festivaler och nu ska jag få se dem två gånger inom loppet av tre månader och det är bättre än bra. Min önskelista till sommarens festival är långt ifrån uppfylld, men det känns lovande och jag ser fram emot det. Massor ser jag fram emot det.
Pärlor får symbolisera dagens tankar. En behövlig låt just nu.
Pärlor får symbolisera dagens tankar. En behövlig låt just nu.
Kent - Pärlor
Att må bra.
Jag säger till mina elever att de ska ta hand om sig själva och jag själv försöker att leva som jag lär. Att göra aktiva val, inte passiva och att göra saker som man själv mår bra av, inte göra saker som man tror att andra mår bra av. Det är inte lätt och antagligen ska det inte vara lätt, men genom att ta hand om sig själv kan man ta hand om andra och genom att man själv mår bra kan man få andra att må bra. Dessutom så får man både en bättre självbild och en bättre självkänsla.
Idag är jag sjukt trött och hamnade i soffan med en kopp te, istället för på gymmet med hantlar i handen. Ett aktivt val och ett val jag mår bra av. Tyvärr hinner man sällan fundera på vad man vill, men tanken kan i alla fall finnas där och vi måste alltid minnas att det är våra val, våra prioriteringar och vårt liv. Ingen annans.
Idag är jag sjukt trött och hamnade i soffan med en kopp te, istället för på gymmet med hantlar i handen. Ett aktivt val och ett val jag mår bra av. Tyvärr hinner man sällan fundera på vad man vill, men tanken kan i alla fall finnas där och vi måste alltid minnas att det är våra val, våra prioriteringar och vårt liv. Ingen annans.
Novemberkänslor
Jag lyssnar på Laleh och saknar min lilla Jojo. Jag saknar att bara vara med henne, prata om livet med henne och att dricka vin eller te eller kaffe med henne. Jag saknar hennes närvaro. Med henne är ingenting svårt och allt enkelt. Snart är jag där, men en vecka känns som en omåttligt lång tid just nu. Men sommaren är inte så långt borta nu.
Laleh - November
Dubbelmoral
Jag köper shampoo och balsam för 500 kronor och sedan går jag och köper en hårfärg på Willys. Kanske borde jag lära mig att prioritera bättre. Den bästa frisören har jag i alla fall.
Kanske borde man andas lite
Mina måndagar är långa och intensiva och det gör att jag stupar redan från början. Ett långt morgonmöte och sedan lektioner ända fram till klockan fyra är inget att leka med. Man blir trött och slut och förhoppningsvis inte grinig, men det kan hända och det händer. Men skrattar eleverna, skrattar jag.
Det är en vecka kvar till sportlovet och jag känner att det är behövligt. Mitt jullov kan knappt kallas för lov och sedan dess har det ruilat på med både riktigt jobbiga ting och en del roliga ting. Jag behöver andas och jag ser fram emot att få andas. Om drygt en vecka åker jag till Joanna i Oslo och jag inser att det var längesen jag träffade henne, men att tiden faktiskt gått fort. Men först väntar en arbetsvecka och en helg full av fest.
Det är en vecka kvar till sportlovet och jag känner att det är behövligt. Mitt jullov kan knappt kallas för lov och sedan dess har det ruilat på med både riktigt jobbiga ting och en del roliga ting. Jag behöver andas och jag ser fram emot att få andas. Om drygt en vecka åker jag till Joanna i Oslo och jag inser att det var längesen jag träffade henne, men att tiden faktiskt gått fort. Men först väntar en arbetsvecka och en helg full av fest.
Bomfunk MC - freestyler
Jag lovade ju att blogga om den här fantastiska låten också. Bra, bra, bäst. Jag förstår verkligen varför den var en sådan hit som den var. För en gångs skulle förstår jag det.
Nu kan du kommentera igen!
Nu kan du kommentera igen!
Ge mig mer energi
Varje dag jag tränar innan lunch går resten av dagen åt till att få i mig tillräckligt med energi. Jag blir trött i hjärnan, trött i kroppen och det känns som jag aldrig kan få i mig tillräckligt mycket mat. Synd, för jag älskar förmiddagsträning.
Nu har jag i alla fall ätit massa hos mina kusiner, god mat och god Vienetta till efterrätt. Energin börjar bli återställd, men bara nästan. Mätt är jag i alla fall. Mätt med råge. Dessutom har jag fått lära mig massa trevliga kortkommandon av min stora kusin. Jag älskar kortkommandon och kan nu komma till skrivbordet med ett knapptryck, se alla mina öppna sidor i verktygsfältet och växla mellan program som om jag vore en äkta datahacker.
Söta lilla kusin Matilda suckade dock högt när efterrätten placerades på bordet. Hon hade glömt att hon måste dricka kaffe varje gång hon träffar mig. Det gick bra i alla fall och snart är hon nog den största kaffedrickaren av oss alla, eller vad tror du själv? (Det är nu du ska kommentera, Matilda ?)
Nu har jag i alla fall ätit massa hos mina kusiner, god mat och god Vienetta till efterrätt. Energin börjar bli återställd, men bara nästan. Mätt är jag i alla fall. Mätt med råge. Dessutom har jag fått lära mig massa trevliga kortkommandon av min stora kusin. Jag älskar kortkommandon och kan nu komma till skrivbordet med ett knapptryck, se alla mina öppna sidor i verktygsfältet och växla mellan program som om jag vore en äkta datahacker.
Söta lilla kusin Matilda suckade dock högt när efterrätten placerades på bordet. Hon hade glömt att hon måste dricka kaffe varje gång hon träffar mig. Det gick bra i alla fall och snart är hon nog den största kaffedrickaren av oss alla, eller vad tror du själv? (Det är nu du ska kommentera, Matilda ?)
Precis lagom
Utmattad och trött kom jag ut från Spinningsalen och funderade på vad jag skulle kunna äta, som gav mig en massa energi tillbaka, men inte gjorde mig mätt mer än några timmar, då middag hos kussarna väntar. Som en skänk från ovan fanns då Santa Maria kryddmixpåsar att få i receptionen och det var bara att gå hem och laga receptet som stod på förpackningen. Perfekt. En halvtimme senare är jag nu lagom mätt och har dessutom mat för två dagar till. Ibland har man tur.
santamaria.se
Hippare än jag
Äntligen fick jag umgås med Emma och Hanna igen. Vi fick fnissa åt våra okunskaper, sätta poäng på Melodifestivalartisternas show och stil och äta god mat. Sedan somnade jag nästan. En tidig kväll, men en bra kväll.
Dessutom klippte Emma mig och för nästan första gången i mitt liv ska jag nu spara mitt hår. Det ska bli långt, i mina mått mätt långt. En decimeter längre. Mittbena har jag skaffat också, ett år efter syster, men sedan är hon flera år yngre och hippare också.
Dessutom klippte Emma mig och för nästan första gången i mitt liv ska jag nu spara mitt hår. Det ska bli långt, i mina mått mätt långt. En decimeter längre. Mittbena har jag skaffat också, ett år efter syster, men sedan är hon flera år yngre och hippare också.
Lite frihet trots allt
Jaha ja, då var alla helger fram tills efter påsklovet uppbokade. Med roliga ting, med fest och vänner, med musik och med återträffar, men ändå uppbokade. Uppbokade som i att jag inte har möjlighet att göra något annat. Det nya fria singellivet. Jo, fri är jag allt, men inte har jag utrymme att ta dagen som den kommer för det. Men det är mina val, ingen annans och om jag tittar riktigt noga finns mer tid att tillgå. Jag ska bli impulsivitetens tjänare och fånga varje dag.
Krångligt namn
Väldigt ofta undrar jag varför jag inte besvärat mig med att lägga in mitt eget namn i min ordbok på mobilen. Det irriterar mig lika mycket varje gång och det har irriterat mig i ett och ett halvt år nu. Jag borde lägga in det snart. Kunde jag inte fått heta något enkelt och vanligt eller i alla fall ha ett namn med bara en möjlig stavning. Men nej. Det är bara att bita i det sura äpplet och stava sitt namn, gång på gång, på gång.
/E.l.l.i.n.o.r.e
Sådan är jag
Tydligen utstrålar jag vänster och det är väl okej. Hellre det än det motsatta. Jag spatserar runt i lägenheten i mammas gamla tröja sedan 80-talet och lyssnar på Indiepop och jag kan väl kanske hålla med om att varken mina kläder eller min syn på livet motsäger sig det påstådda. Så, okej då, vänster it is.
Nu ska jag baka kladdkaka och sedan byta kläder och bege mig till mina fina twins för en äkta slagerkväll med tacos och allt. Inte lika vänsteraktigt kanske.
Nu ska jag baka kladdkaka och sedan byta kläder och bege mig till mina fina twins för en äkta slagerkväll med tacos och allt. Inte lika vänsteraktigt kanske.
Bra sagt
Som den lite mer poetiska uttrycker det:
Jag kastar bollen i luften ser var den landar
låter den studsa
ler när den stannar
vet var jag är man är var man hamnar
Och samtidigt ser jag framför mig hur lillan gör ännu fler high fives.
King.se
Jag kastar bollen i luften ser var den landar
låter den studsa
ler när den stannar
vet var jag är man är var man hamnar
Och samtidigt ser jag framför mig hur lillan gör ännu fler high fives.
King.se
Bonus
7000 kronor handlade jag för på H&M förra året. 150 kronor fick jag i bonus. Kanske inte den bästa återbäringen, men morfar borde ändå vara glad att jag satsat pengarna i ett svenskt företag...
Hm.com
Hm.com
Lyckliga jag
De kommande tre kvällarna ska jag på tre middagar. En hos Johanna, en hos Emma och Hanna och en hos kusinerna. Dessutom hälsar pappa att det finns färdiglagad mat hos honom om jag vill hämta. Inte illa. Vilken helg jag går till mötes, bara en massa umgänge och trevliga ting.
Jag tittar bort från mitt skrivbord, från min stökiga lägenhet och från mitt lilla inre kaos av saker som behövs göras. Just nu är det fredag, just nu är det helg och solen skiner ute. Det jobbiga väntar jag med till imorgon, eller i övermorgon. Jag ser det glada, det positiva och jag ler stort, stort, stort.
Att dygna
I det svenska språket skapar vi ständigt nya verb av de substantiv som kommer till vårt land. Att värma något i micron blir micra och att skicka ett mail blir att maila. Igår hörde jag en elev säga ordet dygna för första gången, vilket hade innebörden att vara vaken ett helt dygn, eftersom det ändå är så sent att det inte är någon idé att somna.
De nya orden säger mer om vårt samhälle och vår tid än vi någonsin kan ana. När vi behöver ett ord, skapar vi ett. På 1970-talet uppstod ordet pappaledíg och på 1990-talet ordet bikinilinje, nya ord som formar tiden.
Så, dygna. Ungdomar har sådana sömnbesvär att de inte bryr sig om att lägga sig. Ångesten för att inte kunna somna är för stor. Stress, press och skuldkänslor. Jag har varit där och jag vet hur det känns, men på min tid var vi undantag, nu är de som klarar sig utan sömnbesvär undantag. Det är till och med så utbrett att ett nytt ord skapats.
De nya orden säger mer om vårt samhälle och vår tid än vi någonsin kan ana. När vi behöver ett ord, skapar vi ett. På 1970-talet uppstod ordet pappaledíg och på 1990-talet ordet bikinilinje, nya ord som formar tiden.
Så, dygna. Ungdomar har sådana sömnbesvär att de inte bryr sig om att lägga sig. Ångesten för att inte kunna somna är för stor. Stress, press och skuldkänslor. Jag har varit där och jag vet hur det känns, men på min tid var vi undantag, nu är de som klarar sig utan sömnbesvär undantag. Det är till och med så utbrett att ett nytt ord skapats.
Dricka te
Jag har druckit te med Andreas och tränat ett pass. En skön avslutning på en bra dag.
Därför blev jag lärare
Hela min dag har bestått av elevsamtal, positiva elevsamtal, även om det varit om mindre positiva ämnen. Eleverna hade behov av att prata, de var glada och de ville umgås. Både med varandra och med mig, ville de umgås. Kanske var det den speciella dagen som spökade och viktiga tankar som kom fram. Annars var det bara stämningen och de små grupperna.
En positiv dag hursomhelst och en dag då jag känner så tydligt varför jag blev lärare. Det är ovärdeligt stort att få se unga människor som reser sig, kommer till insikter, reser sig upp och traskar ut i livet som starkare individer. Och det är häftigt att få vara med om deras resa, att få ett förtroende och att få chansen att försöka. Min eftermiddag blev lite längre än jag trodde, men betydligt viktigare.
En positiv dag hursomhelst och en dag då jag känner så tydligt varför jag blev lärare. Det är ovärdeligt stort att få se unga människor som reser sig, kommer till insikter, reser sig upp och traskar ut i livet som starkare individer. Och det är häftigt att få vara med om deras resa, att få ett förtroende och att få chansen att försöka. Min eftermiddag blev lite längre än jag trodde, men betydligt viktigare.
Kramas
Alla hjärtans dag. Alla butikers dag eller kanske alla ensammas hatadag. När vi gick på gymnasiet delade elevrådet ut rosor till de som fått blombud och idag är det nog den som får flest sms som vinner, den som har mest vänner som vinner och den som firar mest som vinner.
Jag har aldrig riktigt firat denna dag, kanske kan man ta tillfället i akt och säga att man t ycker om sina nära, men mer än så får det inte bli. Inte idag och kanske inte någon annan gång heller. Helst inte. Istället får jag från och med nu se detta som lilla Idas dag, ingen är värd att unna sig det bästa som hon och hennes födelsedag får jag väl hoppas att hon firar ordentligt.
Men kramar kan man aldrig få nog av, så kramas kan man göra. Mer kramar till alla!
Jag har aldrig riktigt firat denna dag, kanske kan man ta tillfället i akt och säga att man t ycker om sina nära, men mer än så får det inte bli. Inte idag och kanske inte någon annan gång heller. Helst inte. Istället får jag från och med nu se detta som lilla Idas dag, ingen är värd att unna sig det bästa som hon och hennes födelsedag får jag väl hoppas att hon firar ordentligt.
Men kramar kan man aldrig få nog av, så kramas kan man göra. Mer kramar till alla!
Everybody hurts
REM kommer till Sverige och det är nästan så jag måste gå. Det var ju jag som förbjöd mina småsystrar att spela Everybody hurts, för att de spela inte skulle sönder den. Det var jag som inte bara älskade, utan dyrkade Mike Stripe och det var jag som hade dem som mitt allra första äkta favoritband. Så familjen, ska vi gå? Vi nästan måste gå. Inte minst för min gymnasietids skull. Och ja, everybody hurts sometime.
REM - Everybody hurts
Mötas
Minuter läggs till timmar och dagar passerar. Jag önskar jag hann med, att jag slapp springa efter. Jag ser fram emot helgen då jag får komma ikapp. Städa ikapp, träna ikapp, jobba i kapp och viktigast: umgås ikapp. Umgås, umgås, umgås, vad vore livet utan möten?
Öppna ögonen
En annorlunda dag på jobbet, då vi haft temadag kring internet och spelmissbruk. Trevliga killar som höll i dagen och glada elever som fick göra något annat. En bra dag som berört viktiga ämnen. Jag är till och med nästan för gammal för att förstå allt och försöker få all information jag kan om hur eleverna träffas, umgås och pratar på nätet. Jag är gammal, fast jag är ung.
Men det är intressant, det är roligt och det är nyskapande och jag ska aldrig blunda för vad som händer på nätet, inte så länge jag jobbar som lärare. Det skulle vara att blunda för halva verkligheten.
Klassfest
Nu är avgiften för den kommande klassfesten inbetald och det är bara att börja ladda. Det ska bli grymt roligt att träffa de man sällan träffar nu för tiden och minst lika roligt att träffa de som jag ofta träffar. Söta, rara, helt underbara. Nu får vi hoppas att någon fixar förfest så kan jag fixa 90-talsmusiken. Wonderwall, lovefool och Macarena. Inte illa. Tio år sedan nian, jag börjar se rynkor i pannan.
Konsten att inte tjata
Dags att få lite inspiration till hur man kan motivera omotiverade elever. All inspiration är av godo, alla tips mottages med tacksamhet. Just nu spenderar jag mina dagar med att undvika att tjata på elever, även om de uttryckt att de vill att jag ska tjata: annars kommer vi efter med ännu mer .Tack. Det är så mycket lättare än att vara tyst.
Och jag försöker alltid att peppa och uppmuntra, inte gnälla. Kanske är det lite bättre i alla fall. Kanske gör det dem lite gladare och känner sig lite viktigare, för viktiga är de, viktiga som alla andra.
Och jag försöker alltid att peppa och uppmuntra, inte gnälla. Kanske är det lite bättre i alla fall. Kanske gör det dem lite gladare och känner sig lite viktigare, för viktiga är de, viktiga som alla andra.
I huvudet på fröken Alm
Mina kollegor avskyr Gynning och jag älskar henne. Hennes humor och hennes sätt att bjuda på sig själv. Det är skönt med människor som inte tar sig själv och livet på så stort allvar.
Jag är trött på den finkammande ytan. Jag är trött på att bara vissa tankar får sägas högt och jag är trött på att människor gör allt för att passa in i mallar istället för att vara sig själva, bjuda på sig själva. Jag är trött på jantelagar, tråkiga normer och stereotypa fördomar. Jag är trött på att inte bara få skratta åt livet.
Gynning får mig att skratta. Högt och länge får hon mig att skratta. Det är synd att ingen av kollegorna är lite mer positivt inställda till Gynningsnack på lunchen bara och jag orkar inte försvara min humor eller hennes uttalanden. Gilla det eller gör det inte.
Jag är trött på den finkammande ytan. Jag är trött på att bara vissa tankar får sägas högt och jag är trött på att människor gör allt för att passa in i mallar istället för att vara sig själva, bjuda på sig själva. Jag är trött på jantelagar, tråkiga normer och stereotypa fördomar. Jag är trött på att inte bara få skratta åt livet.
Gynning får mig att skratta. Högt och länge får hon mig att skratta. Det är synd att ingen av kollegorna är lite mer positivt inställda till Gynningsnack på lunchen bara och jag orkar inte försvara min humor eller hennes uttalanden. Gilla det eller gör det inte.
Kanal5.se
Det lilla
Det lite enformiga steppasset lyckades bli riktigt roligt med hjälp av 90-talsmusik. Ingen musik får mig att le som de gamla dängorna. Eller, jo. På väg till jobbet idag log jag hela vägen åt Mandos texter och ibland när jag spelar något som är så jävla bra får jag ett lyckorus ända innifrån och ut.
Ett träningspass senare, en måltid senare och en mobil i brevlådan senare är jag glad igen. Tänk vad det lilla kan göra för det stora.
Ett träningspass senare, en måltid senare och en mobil i brevlådan senare är jag glad igen. Tänk vad det lilla kan göra för det stora.
Tungt och trist
En ovanligt tung dag. Nu ska jag träna och försöka få tillbaka lite energi. Jag avskyr att inte ha kontroll över saker och inte kunna påverka dem. Och jag avskyr att inte få tiden att räcka till för allt jag behöver göra.
Det tar fem långa dagar innan jag får ett nytt simkort och min telefonbok ser jag aldrig mer röken av. Ge mig era nummer och ge mig dem snabbt. Tillsvidare får jag hålla mig till ett kontantkort för första gången på många år. Jaha. Det var ju jobbigt det här.
Det tar fem långa dagar innan jag får ett nytt simkort och min telefonbok ser jag aldrig mer röken av. Ge mig era nummer och ge mig dem snabbt. Tillsvidare får jag hålla mig till ett kontantkort för första gången på många år. Jaha. Det var ju jobbigt det här.
Tillbaka till dåtiden
Jag vet inte om det är för att jag ödslat min tid på samma tomma gator, gått på samma betongfyllda skolor och spenderat nätter på samma knökfulla pubar, men Hurriance Bar tar mig tillbaka dit jag en gång var, till det jag lämnade och känslan av det gågna får mig att vilja stå längst fram och hoppa tillsammans med alla andra hängivna, som så många gånger förr. Ta mig till sommaren och gör det nu. Ta mig till min ungdoms gator och låt mig minnas med ett leende. För bland de gråa finns mycket som är ljust och skimrande.
Mando Diao - God knows
Vackra bilder
Något får mig att ständigt återkomma till bloggen med dessa bilder. Modellen är lite väl smal för att vara sund, men bilderna, färgerna, underkläderna; vackra. Jag tittar på dem och ler.
Lyx
Hur trevligt det än är att umgås med sina nära behöver man vara lite själv ibland. Jag insåg just att jag umgåts med människor från att jag slutade jobbet i fredags tills jag började det idag. Och mitt jobb är inte direkt någon lugn oas. Jag är inte direkt någon lugn oas.
Men det är ett lyxproblem och jag skulle kunna sjunga dig milda sånger, om och om igen om du så ville. Kanske omoraliskt , men ändå rätt.
Men det är ett lyxproblem och jag skulle kunna sjunga dig milda sånger, om och om igen om du så ville. Kanske omoraliskt , men ändå rätt.
När jag behövde det som minst
Choose me, pick me, love me.
Matprat
För första gången på mycket länge åt jag mat i personalrummet istället för i matsalen. Min kompanjon har lämnat mig för bättre tider och det var både tomt, annorlunda och konstigt. Jag saknade den dagliga lilla updaten och jag saknade att inte veta hur hon mår. Dessutom bestod min lunch av en Viktväktarlasagne vilken jag förstår att den ger viktnedgång. På vägen hem var jag så hungrig att jag varken orkade gå och träna eller prata med pappa, helt yr var jag. Nu har jag vräkt i mig pasta och är lite lugnare.
Imorgon blir det nog matsalen igen, det är bäst jag håller till där för att överleva mina dagar. En hektisk dag är förbi och jag orkar inte annat än att spendera kvällen i soffan.
Imorgon blir det nog matsalen igen, det är bäst jag håller till där för att överleva mina dagar. En hektisk dag är förbi och jag orkar inte annat än att spendera kvällen i soffan.
Vikten av kärlek
Mamma skickar genast ner en mobil och pappa lånar ut väckarklocka och lagar matlåda åt mig, medan jag ska gå till gymmet och fånga nya krafter. Om jag inte förstod det tidigare förstår jag det nu; förstående och omtänksamma föräldrar är A och O här i livet. Nästan varje dag får jag se exempel på det i mitt yrke. Tänk om alla föräldrar förstod hur mycket de påverkar sina barn, tänk om de såg hur de törstar efter kärlek och om de visste hur de söker efter uppmärksamhet. Jag tackar gudarna för min uppväxt och är för en gångs skull mycket, mycket tacksam.
Alla familjer har sina problem, men inga problem i världen kan tona ner vikten av kärlek och närhet.
Alla familjer har sina problem, men inga problem i världen kan tona ner vikten av kärlek och närhet.
Tänk till!
Solen skiner ute, det var inte igår. Om det hade gjort det igår istället hade nog dagen varit lättare. Jag saknar min mobil nå oändligt och jag lever på hoppet om att den ska återfinnas. Jag stressar och jag glömmer tänka. Men jag tänker och bekymrar mig och fattar snabba beslut jag inte alltid tänkt igenom. Men det ordnar sig alltid och tänka får jag göra en annan gång.
Klanten är tillbaka
Jag glömde min mobil på tåget idag, så nu är den antagligen i Linköping eller Stockholm eller hos okänd människa. Typiskt. När jag väl behöver den som bäst. Problemet får lösas på jobbet i morgon, hittills har syster fått rädda mitt skin, tack älskade, du är min hjälte.
Nu ska jag dricka massa te och äta många mackor. Jag måste bli varm och mätt efter en lång dag. Genast.
Nu ska jag dricka massa te och äta många mackor. Jag måste bli varm och mätt efter en lång dag. Genast.
Nästan som vanligt
Jag har haft en heldag med Andreas, slappat, varit på Ikea, handlat mat, ätit tacos och kollat på Melodifestivalen. Nästan som gamla tider. Det är skönt att vi kan vara vänneroch att vi finns kvar i varandras liv, även om jag misstänker att det inte är helt okomplicerat. Tiden får utvisa hur det blir, men just nu är det helt okej och då är det väl bra så.
Nu har han åkt hem och jag sitter med tandborsten i munnen och tittar på Titanic. Något säger mig att jag kommer somna innan filmen är slut. Det vore dumt om jag inte gjorde det.
Nu har han åkt hem och jag sitter med tandborsten i munnen och tittar på Titanic. Något säger mig att jag kommer somna innan filmen är slut. Det vore dumt om jag inte gjorde det.
Fulast
Det är så fult när örat sticker fram sådär. Undra om det gör det i verkligheten också. Antagligen.
Helvetet
Jag rörde vid en dunkudde på Ikea och nu nyser jag som en tok. Det kliar i näsan och det kryper i kroppen. Jag hade glömt hur jobbigt det är att vara allergisk och nu har jag ett halvår av nysande och krypande framför mig. Fan. Låt gräset brinna upp, dunkuddarna förintas och pollen flyga bort, sedan har jag ett bättre liv.
Vill ha
Titta vad fin man kan göra sin älskling! Nu ska jag till Ikea och handla småprylar. Men bara det jag behöver. Wish me luck!
Bluefox.se
Bluefox.seMinnena är våra
Men vi minns bara de bra tillfällerna, min kära. Vi minns det, för att vi väljer att minnas det och vi minns det för att hjärnan sorterar bort allt det jobbiga. Allt det dåliga. Allt tjat och alla irritationmoment. Alla saknade leenden och alla missförstånd. Men vi minns det bra och allt det bra är vårt, oavsett om vi lever varsitt liv nu.
Tillsammans
Att kombinera musiklyssnande med att umgås med söta vänner är som att kombinera rödvin och choklad och igår fick jag kombinera båda. Kjellvander blandat med Adam Tensta och det mesta var bra och stämningen var god.
Samtidigt hände saker som var betydligt viktigare, så be inte om ursäkt lilla vän. Man kan inte planera sina tillfällen, saker händer när de händer.
Samtidigt hände saker som var betydligt viktigare, så be inte om ursäkt lilla vän. Man kan inte planera sina tillfällen, saker händer när de händer.
En ny dag och jag har huvudvärk.
I have nothing.
Och plötsligt slår det mig och Johanna att det är en gala vi ska på, folk kommer att vara uppklädda och vad har jag? Ingenting. Ingenting alls att sätta på mig. Ingenting på den nivån. Jag har en kjol som skulle kunna duga och jag har ett linne som skulle kunna duga. Och jag har panik. För inget passar ihop. Och håret är i en oreda och naglarna är omålade och klockan den tickar och Lykke Li sjunger Dance, dance, dance och jag vet inte vad jag ska börja.
Jag andas, pratar med Johanna och tänker att jag är hellre underklädd än överklädd. Svart, svart, svart och lite rött. Det får duga. Men aj, andas. Glöm inte att andas.
Jag andas, pratar med Johanna och tänker att jag är hellre underklädd än överklädd. Svart, svart, svart och lite rött. Det får duga. Men aj, andas. Glöm inte att andas.
Låtsas
Jag har bara en undervisningtimme idag och det är sjukt skönt. Dags att ta börja administrera, städa skrivbordet och hjälpa elever som ligger efter. Äntligen fredag och ikväll blir det Manifestgala. Lite mer sömn hade dock varit önskvärt, men koffein och socker är en oslagbar konstelation. Eller inte. Men jag låtsas det i alla fall.
Galet
Och nu kan man undra vad jag har gett mig in på. Galenskaper.
Frustration
Det är oerhört frustrerande när det är fel person på fel plats. Och det är om möjligt ännu mer frustrerande när det förstör för så många andra och när oron bara växer. När förtroendet inte finns för en människa man ska ha förtroende för. Det återstå att se hur man kan lösa problemet, för detta går inte längre.
Så långt bort
Det är då förjävligt att det ska kosta 4,50/minut att ringa till en av de man älskar mest i världen och då bor hon ändå bara 50 mil bort. Förjävligt. En timme är över 200 kronor och skulle jag ringa så mycket som jag ville skulle telefonräkningen vara högre än hyran. Kom närmare, kom hem, kom hit!
Återigen är något så nära så långt bort.
Återigen är något så nära så långt bort.
Manifestgalan
Det verkar ju riktigt roligt det här, Johanna. Men vad ska jag ha på mig då, då? Och jag hinner inte köpa något nytt heller.
Amazing Stockholm
Det finns många anledningar att bo i Stockholm och en av dem är att många människor förr eller senare passerar staden, vilket i sin tur ökar chanserna att man får träffa vänner som bor lite längre bort. Förra helgen var älskade syster här och om två helger kommer både Lina och Karro. Amazing.
En annan bra anledning till att bo i Stockholm är att de allra flesta andra bor här och i synnerhet de flesta av mina bästa vänner. Att ha en pappa som har lämnat mat på dörren när man kommer hem trött efter träning, känns inte så tråkigt det heller...
Stockholm.se
En annan bra anledning till att bo i Stockholm är att de allra flesta andra bor här och i synnerhet de flesta av mina bästa vänner. Att ha en pappa som har lämnat mat på dörren när man kommer hem trött efter träning, känns inte så tråkigt det heller...
Stockholm.se
Pump it up
Det går bra med min nya "två gånger i veckan"rutin och är inne på min femte vecka nu. Ofta blir det till och med tre gånger, men sällan mer än det. Det är en bra nivå och alldeles lagom för mig. Mer orkar jag inte och mer hinner jag inte just nu. Jag saknar den form jag var i för ett år sedan, men man kan inte både ha kakan kvar och äta upp den. Jag får återgå till den en annan gång, i ett annat liv.
Lyssna
Äntligen kunde jag få tag på Lykke Lis Youth Novels och som om det inte var nog fanns Niccokicks nya skiva: The good times we shared, were they so bad. Med en så fin titel kan skivan inte vara dålig.
Som om det inte vore nog kom pappa över med en extra födelsedagspresent igår. Tillbaka till samtiden. Min Kentsamling är nu nästan komplett, bara den allra första skivan saknas. Jag ska ta mig i kragen och köpa den med.
Lyssna, lyssna, lyssna.
Som om det inte vore nog kom pappa över med en extra födelsedagspresent igår. Tillbaka till samtiden. Min Kentsamling är nu nästan komplett, bara den allra första skivan saknas. Jag ska ta mig i kragen och köpa den med.
Lyssna, lyssna, lyssna.
Flyga drake
När jag läser Flyga drake slår dig mig hur sällan barns elakhet och människors feghet skildras, i synnerhet i jagform. Man gömmer sig ofta bakom en stark besrivning av någon annan, ett svek från en annan människa eller en bild av en oförsvarlig handling, men beskriver sällan sin egen fega sida. De flesta av oss har nog gjort något vi inte är stolta över och de flesta av oss känner nog ofta känslor som vi inte säger högt, för vi förväntas inte att säga dem högt. Det går emot vår kultur och våra normer.
Det skär i mig när jag läser om pojkarna i boken, men mest skär det i mig att jag så sällan får läsa om detta, att det så sällan är människor som står för sina misstag och att många inte vågar stå för vad de gjort och vad de känner. Hur ska världen kunna förändras och hur ska människor kunna försonas om inte var och en av oss tar sitt ansvar?
Det skär i mig när jag läser om pojkarna i boken, men mest skär det i mig att jag så sällan får läsa om detta, att det så sällan är människor som står för sina misstag och att många inte vågar stå för vad de gjort och vad de känner. Hur ska världen kunna förändras och hur ska människor kunna försonas om inte var och en av oss tar sitt ansvar?
Let´s talk about sex
En kille i trean försöker provocera och genera oss lärare genom att så fort han får tillfälle säga lite för högt och tydligt att han ska åka till Amsterdam, röka gräs och knulla horor eller berätta hur han haft sex och festat hela helgen. Lite mer ska nog till för att göra oss generade och jag tycker nästan synd om honom för att han försöker så innerligt, stackarn.
Allt ska firas...
Te och en lättskalad och söt apelsin kan en av de bästa kombinationerna som finns. Nästan i klass med kaffe och choklad, eller rödvin och choklad, eller kaffe och rödvin och choklad om man får vara extra lyxig. Och det får man ibland.
Kaffe och semlor är också gott i och för sig och självklart har semeldagen firats på mitt jobb. Alla anledningar är anledningar nog att äta bakverk enligt några av mina jobbarkompisar, så det är väl bara att äta och le, när man vill äta och le. Lite överdrivet måste jag nog tycka att det är att fira att någon finne vunnit en motorsport kanske. Men vad vet jag.
Nu är teet kallt och apelsinen slut. Dags att duscha.
Kaffe och semlor är också gott i och för sig och självklart har semeldagen firats på mitt jobb. Alla anledningar är anledningar nog att äta bakverk enligt några av mina jobbarkompisar, så det är väl bara att äta och le, när man vill äta och le. Lite överdrivet måste jag nog tycka att det är att fira att någon finne vunnit en motorsport kanske. Men vad vet jag.
Nu är teet kallt och apelsinen slut. Dags att duscha.
Tjejsnack
På lördag ska jag äntligen få se hur Johanna har det i sin lilla lya i Alvik. En kväll av tjejsnack och vin är precis vad jag behöver och med Johanna är det alltid trevligt och givande att prata. Jag längtar redan.
Klassfest
395 kronor för lite mat och en arrangerad klassfest är sjukt dyrt, särskilt eftersom att jag aldrig äter maten efter jag har förfestat. Gör jag det, så somnar jag och det vill jag inte. Jag är hellre vaken och hungrig, än mätt och i en dvala. Sista kvällen på Peace and love i somras var jag så hungrig att jag höll på att svimma, men ville inte att kvällen skulle ta slut, så jag höll ut. Pizza har sällan varit så gott.
Men klassfest alltså. Tio år har passerat sedan vi gick ut nian i Maserskolans fotbollsklass. Den bästa klassen, även om ingen av oss blev något fotbollsproffs. Nu är det bara att hålla tummarna för att fler än jag och mitt gäng betalar och ser glada ut. Annars blir det lagom skoj och då får jag väl äta maten ändå.
Men klassfest alltså. Tio år har passerat sedan vi gick ut nian i Maserskolans fotbollsklass. Den bästa klassen, även om ingen av oss blev något fotbollsproffs. Nu är det bara att hålla tummarna för att fler än jag och mitt gäng betalar och ser glada ut. Annars blir det lagom skoj och då får jag väl äta maten ändå.
Tv eller inte
Jag borde kanske sätta in en tv i sovrummet än då. Som singel behöver man ju inte vara rädd för att vara asocial, utan kan titta på tv hela natten om man vill. Problemet är dock att mina böcker förblir olästa och jag förblir vaken. Vi får se hur jag gör.
Poetry slam
Tre dagar av estetisk verksamhet väntar för våra elever. Jag ska ha kreativt skrivande och Poetry Slam. Vi får se hur det går och hur det blir, men det ska bli spännande att göra något annat och det ska bli skönt med några skapande och mer harmoniska dagar. Det är vad jag hoppas på i alla fall. Sedan så vet man ju aldrig och det är ju en del av charmen.
estradpoesi.com
Mina tankar och jag
Tänk vad man kan styra sina tankar. Väljer man att tänka på allt som är sorgligt och tråkigt och hemskt, blir allt svårt och jobbigt. Väljer man istället att tänka på allt det fina, på allt det bra man har, blir livet genast lättare. I mångt och mycket kan man nog välja hur man ska må ändå. Det har sammantaget varit en bra dag och jag är glad för alla människor som berikar mitt liv på olika vis. Stora som små.
Inspiration
Jag är i ett lyckorus. Min kollega Anna och jag ska få gå på konferens om Svenskämnet i framkant. Det vidgade textbegreppet, bloggar och poetry slam och bäst av allt; Jonas Hassen Khemiri. Jag kommer att gå där ifrån som en ny lärare, eller i alla fall som sn ny insprirerad lärare.
I min egna värld
I varje vrå finns du kvar. I varje bild finns du med. Varje plagg som jag äger är en del av dig, en del av en upplevelse med dig. Jag är en del av dig, jag är en del av oss och kommer så förbli. Det var du och jag mot världen och nu är det du och så är det jag och så är det världen. Du tog mig och hela paketet och nu saknar det hela paketet dig. Jag saknar dig ibland oss. Mina minnen är dina och aldrig ska mina minnen överge dig. Fortfarande är vi starka.
Dags att skärpa sig
Jag brukar inte gilla reor, men idag har jag fyndat. Medan jag väntade på tunnelbanan i fem minuter hann jag inhandla en kofta och en kjol för sammanlagt 180 kronor. Fantastiskt. Nu återstår det att se om jag kommer att använda det också. Ett fint litet skärp och en topp har även blivit mina under helgen, så nu borde jag nog allvarligt talat ha shoppingförbud för resten av månaden.
Illamående
Denna vecka har bestått av tre saker: umgänge, mat och huvudvärk. Så här efteråt inser jag att kladdkakebiten jag just svalde ner med lite glass var det som fick bägaren att rinna över. Nu mår jag sjukt illa. Men det var ju nästan gott i alla fall, eller, det kunde ha varit gott.
Angående det sociala är jag oerhört glad över alla jag hunnit umgås med denna vecka. Var och en av dem. Alla är de viktiga och alla får de mig att må bra. Synd bara att de inte kan bota huvudvärken också, då hade jag kanske varit lite roligare att umgås med. Men man kan ju inte vara på topp jämt.
Angående det sociala är jag oerhört glad över alla jag hunnit umgås med denna vecka. Var och en av dem. Alla är de viktiga och alla får de mig att må bra. Synd bara att de inte kan bota huvudvärken också, då hade jag kanske varit lite roligare att umgås med. Men man kan ju inte vara på topp jämt.
Rätt människor
Jag tog bussen till ett fint och omgjort Skärholmen för att träffa Linda och genast när jag träffar henne undrar jag varför det går så långt mellan gångerna vi ses. Hon är en klippa, en trygghet och en tillgång. Med henne behöver inget förklaras, inget redas ut och inget stå till svars för, hon förstår ändå. Hon vet ändå. Vi tänker nog lika och fungerar lika eller så är allt bara som det ska vara. Hon berikar mitt liv och det är så skönt att få ha henne där. Ibland har man tur att träffa rätt människor.
Aj, aj.
Jag har spänningshuvudvärk och jag vet varför. Jag får inte träna axlar, kan inte träna axlar, men jag gör det ändå. Det strålar och det gör ont och det förstörde min gårdagskväll. Nu ska det förstöra min söndag också. Och jag som har det finaste besöket och jag som ska träffa Linda nu. Tusan. Men men, att lära sig av sina misstag. Sen passar den allra bästa presenten från småsystrarna bra, 50 minuters massage har aldrig suttit bättre.
Rånad
68 kronor för en macka är ett rån och att betala 26 för en enkel kaffe är nästan lika hemskt. Men det fick det vara värt. Det var skönt att träffa Johan och killarna igen, att få uppdatera sig lite och att bara vara en stund. Nästa gång går vi en gata bort från Skrapan och betalar 48 för en macka istället. Och som han sa min vän, vi får ta oss tid fast tiden inte finns. Det är dumt att slösa bort det värdefulla.
Tapetsera om
Det börjar bli dags att tapetsera om mitt ljusgröna sovrum nu. Jag avskyr det. Dock måste jag ta en neutral färg och dock måste jag genomföra det fackmannamässigt. Jag är utesluten. Superduktiga Konstfacksanna har istället lovat att hjälpa mig, om vi dricker vin och äter pizza samtidigt och det skulle vi nog kunna ordna. Synd bara att hon ska till Indien och vända först.
Eco.se
Inte som vanligt
Vi tittade på På spåret och åt pizza i Andreas nya lägenhet igår. Som vanligt åt han Hawaii och jag åt Carprisosa med beanaisesås. Efter att jag druckit kaffe, för att bryta vanan med att alltid somna, och efter att jag ändå somnat blev jag hemskjutsad till min tomma lya.
Nu är det lite för tidig morgon och jag fixar i min lägenhet. Jag ska äta lunch med Johan på Söder och jag ser fram emot det. Tydligen har vi en hel del att ta i kapp sedan sist, men som tur var spelar inte det någon roll.
Nu är det lite för tidig morgon och jag fixar i min lägenhet. Jag ska äta lunch med Johan på Söder och jag ser fram emot det. Tydligen har vi en hel del att ta i kapp sedan sist, men som tur var spelar inte det någon roll.
Jag har glömt att komma i håg
En hektisk vecka går än en gång mot sitt slut. Jag kan förundras över hur jag aldrig tror att jag ska hinna allt och sedan helt plötsligt så är ändå allt klart. Jag har klarat det. För varje dag som går lär jag mig att inte stressa upp mig över saker som ska göras, hade jag stressat så som jag brukar hade jag varit hemma med magsår vid det här laget. Nu går det bra och jag mår bra.
Ikväll blir en lugn kväll med lite slutlig flyttstädning och imorgon kommer Erika och Anders. Efterlängtat och värdefullt. Vad jag gör nästa vecka har jag ingen aning om just nu, jag har glömt planera den. Otroligt men sant.
Ikväll blir en lugn kväll med lite slutlig flyttstädning och imorgon kommer Erika och Anders. Efterlängtat och värdefullt. Vad jag gör nästa vecka har jag ingen aning om just nu, jag har glömt planera den. Otroligt men sant.