En illustrerad konstruktion av verkligheten

Jag lagar pasta med Creme bounjour och saknar Andreas. Hans paradrätt blir inte det samma utan honom. Den kanske i och för sig inte heller blir detsamma när jag byter bacon mot kalkonskivor och när jag råkar hälla onödigt mycket salt över min fina tisdagsmiddag. Hm. Det är de små sakerna som påminner mig om vad som är och vad som har varit och om vad som komma skall. Det är de små sakerna som i det långa loppet blir det stora hela och det är de små sakerna jag saknar som mest.