Dessa dansande dagar

Mazariner och kaffe med Anna. Ett duschdraperi med rosor. En present som äntligen är fixad och en att göra-lista som nästan är tom.

twentyseven

Tror ni inte Kristoffer Åström har gått och skrivit en låt till mig. Eller i alla fall en låt som är döpt efter min ålder. Här har ni den på Spotify.





Jag visste väl att jag skulle kunna lita på den mannen.

Från Lena, från mig.




Time to pretend

Lyssna på den.

Då ska jag sjunga för dig, precis så du hör

Laleh leker med orden och får mig att tänka och fastna för en sekund. Den där spelningen måste jag se, med eller utan dig.



2000-tals nostalgi





Kent - Dom andra

Klicka vidare och ta ett steg

Jonte skickar spellistor till Spotify, Bo lär mig allt om hiphop och Anna ger mig sin DN På stan som inkluderar vårens utbud av konserter. (Om ni undrar var jag är i april så är jag på en arena när dig.) Eller som  i alla fall inkluderar de största konserterna. Jag peppar med lite musik, målar mina trasiga naglar och packar en väska. Jontes musik är dock lite väl pepp och jag blir pigg istället för trött. Det är inte meningen, så jag får nog klicka vidare.

Vinnaren är...

De Winnerbäckkonserter jag sett är oräkneliga. Jag minns dem inte alla. Jag minns bara stunder ur dem. Stunder knytna till situationer och platser. Till Hultsfreds stekande sol, till Sveatorgets hårda torg, till en saknad syster i en regning Säterdal, till Gotland och en sommar så fin. Nu ryser jag mest när jag hör Linda sjunga.  Hon är grym, grymmare än man kan förstå och vi borde nog gå och heja trots allt. Pris ska hon vinna!

Och P3 Gulds livepris är hon värd.


Små små steg

Väldigt hypat, men också väldigt sött! Det är bara att undvika allt kommersiellt i en månad framöver så ska nog det här gå bra.




Mitt piano- Små små steg

Fyller tomrum och skapar meningsfullhet

Men sedan får jag nog av mig själv och mitt gnällande. Jag fyller Ipoden till bredden med ny musik, peppar inför alla dessa fester som julen medför, funderar på vilka av alla dessa klädesplagg som ska få packas ner i väskan och väntar ivrigt på att idag ska bli imorgon.


Glasvegas - Geraldine

Lämna våra problem bakom oss

Först hade jag panik i tre timmar. Önska en låt. Hur ska jag kunna välja en låt att önska när alla låtar jag vill höra finns i mitt knä, i min dator. Tillslut jag ett sms utan att önska låt. Jag vill ju bara skänka pengar. Bidra till något bra.

Och Kitty är som vanligt den bästa av de bästa. Det har hon alltid varit. I somras sa jag det till henne, att hon är bäst. För sådant ska man säga och sådant säger jag.





Säg inte nej, säg ja!

Ett litet meddelande från en vän, en kopp te med en annan och en inplanerad fika att se fram emot. Saker behöver inte vara så mycket krångligare för att livet ska bli lättare att leva. Och jag tror visst att Timbuk har skrivit en låt till mig. Till mig och alla andra.



Timbuktu - Säj Inte Nä Säj Jää
>

Nu laddar vi!

Nedräkningen kan börja och den börjar här. Turbonegro(som kommer få Jonte i ett lyckorus som består sig dag ut och dag in fram tills den där dagen i juni), Timbuktu, Moneybrother och Thåström är bokade till P&L. Jag skakar lite och ser sommaren som en vy framför mig. Jag börjar nedräkningen.


Vi skapar den värld vi lever i

Lite nostalgi på arbetsplatsen kan förgylla en trött eftermiddag efter många långa lektioner och lika många samtal. En tid då VHS.en regerade, då Scream dominerade Sandrewbiograferna och då hiphop var lika med Tupack. Paparazzi, Xibit.

<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/0eVa11fv_iM&hl=en&fs=1"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/0eVa11fv_iM&hl=en&fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>

Traumatiskt

Men peppa mig och jag kommer att komma upp imorgon. Mina sex timmar av sömn väntar. God kväll.






Kokonötshud

Min Ipod slutade fungera idag. Totalt. Direkt. Så vad gör jag nu? Hoppas att den börjar funka under natten och njuter av Daimen.


Will you still call me superman?

Sedan spinningpasset idag har jag funderat på vem som sjunger den där låten. Tillslut befinner Jonte sig vid min dator och kan svara och sedan spelar jag den om och om igen och inser att jag har haft en bra dag idag. En alldeles normal och vanlig, men fin och skön dag. Ibland är vi alla supermän och i bästa fall är vi supermän och superkvinnor i våra egna liv. Förhoppningsvis är vi det.




Kryptonite- 3dörrar ner






Ingen vill veta var du köpt din tröja

Jag ska egentligen gå nu, men så råkade jag stöta på denna gamla dänga och jag kan inte gå förrän den sista tonen tonat ut. 


Pepole are like songs

Till en bitterljuv symfoni står jag leende med en stygn av magknip när Hello spelar. Hon träffar så rätt att ögonen tåras och munnen skrattar. Omvartanat vandrar jag mellan tårar och skratt. Vi människor är bra lika ändå och nog finns det en sång om alla, frågan är bara vilken sång som är jag.

Godnatt och hejdå

I takt till musiken traskar vi fram och imorgon ska vi på Hello Saferide som sjunger så fina låtar om det lilla livet. Låtar om exens tröjor som luktar så gott, om folk vi borde vara kära i som vi inte är kära i, om året 2008 som ska vara ett bra år och om att vi inte är värda mer än andra men säkerligen inte värda mindre heller. Och så låten om Anna, Anna som aldrig blev till.

Det är surrealistiskt, det är finstämt och det är framförallt äkta. Och imorgon får jag se henne igen. Mycket vatten har passerat sedan sist. (Och Jonte är som vanligt impulsiv och vill inte köpa biljett förrän det är utsålt...)



Tidigare inlägg