En illustrerad konstruktion av verkligheten

Grammis känns inte särskilt angeläget utan mer som ett kommersiellt jippo, men jag tittar lite ändå, tittar samtidigt som jag förgäves försöker få Skype att fungera. Systrar borde inte bo i olika länder och jag gör vad jag kan för att förändra situationen. Få henne hit någongång. Ha henne nära för ett lite längre tag. Hinna dricka Cola Light och äta fruktsallad, dricka rödvin på vardagar och diskutera kärleken och livet och politiken och världen, flamsa och tramsa och kanske gå någon promenad ibland. Nu går inte det. Det har inte gått på länge. Allt för länge.

Kanske är det dags nu, Lillan! Vi är så mycket bättre när vi är tillsammans! (Och jag har fixat jobb åt dig idag. Nästan i alla fall)