Världen förtjänar inte dig
Efter en omtumlande kväll stod vi där allihopa, vaggandes i kapp till något så innerligt och något så djupt, kramades för kärlekens skull och världen stannade för en stund. Ingen och inget. Och inget blir någonsin som vi trott, tiden tar oss vidare till nya äventyr med nya utgångspunkter och inget kommer någonsin åter, men vi var där då. Tillsammas var vi där. Inget var falskt och fult, ingen värld förtjänade oss och våra armar var så öppna som armar någonsin kommer bli. I en falsk och ful värld var plötsligt allt fint.
Andras kommentarer
Trackback