Upp som en pannkaka

Inte förrän nu har jag slutat fnissat, nu när jag ligger utmattad i min säng efter en lång dag och efter en lång promenad. Den långa promenaden tillkom då vaken Johanna eller jag har något lokalsinne att tala om och då både Johanna och jag tror att vi är vid Liljeholmen då vi i själva verket bara traskat ett varv runt Örnsbergs Tunnelbanestation. Och så fnissar vi igen. Tjejfnissar.




Andras kommentarer

Lämna gärna ditt avtryck:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback