En illustrerad konstruktion av verkligheten

Jag lever i en kreativ version av mänskligheten där alla omkring mig målar, sjunger, spelar. Skapar, showar, designar. Och mitt i allt detta står jag. Jag, utan kreativ anda, utan konsten att visualisera, utan förmågan att sjunga. Jag kan inte ens spela lite teater, det räcker så bra med att vara jag. Jag är tillräckligt mycket ändå. En teater, men utan spel och tillrättalagda ord. I en kreativ oas skapar jag inte mycket, utom kanske en debatt. En debatt om livet.

Och jag är glad att få se detta fina, mina fina!