En illustrerad konstruktion av verkligheten

Söndagsfikat är nästan obligatoriskt, hur ska vi annars kunna sammanfatta helgen? Morotskaka, clementiner och kaffe och någon traderaauktion senare inser jag att jag transporterar mig själv i två timtmar för att få fika hos Hanna. Stockholm är så stort, men ändå så litet och får jag läsa Pittstim (Det allra bästa som skrivits, på mycket, mycket länge. Plötsligt blir allt så tydligt och gör inte ett misstag och missa den. Då missar du en del av livet.) och träffa Hanna är det värt varenda minut, varenda kilometer till Odenplan. Det är ju det här som är livet: morotskaka, kaffe och sällskap.