Här är alla lika övergivna, ensamma, synd om oss*
Jag lyssnar på Winnerbäck för första gången på länge, länge och äntligen känner jag hans storhet igen, hans känsla för orden och hans blick för det lilla. Hans blick för det så uppenbara, men så djupt dolda. Jag ser återigen hans förmåga att sätta ord på mina och andras känslor och jag ser mig sjäv stretandes längst fram i ett hav av människor.
Jag lyssnar på Elden och minns Frittes gitarrspel, på Timglas och minns alla dagarna med min Andy, på Kom i håg mig då och minns en saknad lillasyster i ett stort folkhav. Jag lyssnar på Gråa dagar och tänker på långa promenader och min syn på livet, Kom änglar och tänker på en annan lillasyster och hennes stora kärlek. Jag lyssnar på Dunkla rum och minns en morbror så stark och så fin. En morbror så saknad.
Jag lyssnar på Winnerbäck och ser mitt liv i en de ja vu, en återblick utan dess like.
winnerbäck.net
*Winnerbäck - Stockholm
Jag lyssnar på Elden och minns Frittes gitarrspel, på Timglas och minns alla dagarna med min Andy, på Kom i håg mig då och minns en saknad lillasyster i ett stort folkhav. Jag lyssnar på Gråa dagar och tänker på långa promenader och min syn på livet, Kom änglar och tänker på en annan lillasyster och hennes stora kärlek. Jag lyssnar på Dunkla rum och minns en morbror så stark och så fin. En morbror så saknad.
Jag lyssnar på Winnerbäck och ser mitt liv i en de ja vu, en återblick utan dess like.
winnerbäck.net
*Winnerbäck - Stockholm
Andras kommentarer
Postat av: erika
Åh ja vad fint!
Trackback