En illustrerad konstruktion av verkligheten

När jag bodde i Borlänge var påsken viktig för mig, inte för att jag ville hedra Jesus eller för att jag fick äta god mat, utan för att alla vännerna återvände hem. Efter att ätit så mycket påskmat att jag knappt kunnat stå, var det dags att sminka på sig det sista och börja förfesta. Alla var ute. Alla var hemma. Vi var där.

I år är allt annorlunda. Jag bor där vännerna bor och vi återvänder tillsammans hem. Men i år återvänder vi inte för att gå ut och träffa alla, för att hinna med tjugo fikan och hundra vad gör du nuförtiden? I år återvänder vi hem för att få koppla av, att få vara med familjen och faktiskt bara träffa dem vi verkligen undrar hur de mår och vad de gör. De viktiga.

Det är skönt, det är bekvämt och jag ler lite för mig själv.