En illustrerad konstruktion av verkligheten

Jag har haft mitt livs första seriösa utvecklingssamtal med mina chefer idag. Mest var jag orolig för att jag inte skulle kunna ta den kritik jag fick, men jag fick ingen så jag hade oroat mig i onödan. Jag är ändå själv medveten om mina styrkor och svagheter, så ingen annan behöver egentligen påpeka dem.Och jag jobbar med mina svagheter som lärare, jag jobbar med dem och funderar över dem. Tänk om jag jobbade lika mycket med mina svagheter som människa, vad bra jag skulle vara.

Istället gick alla mina förslag till utveckling för företaget och personalen igenom och det verkar som att cheferna tror på mig och vill mitt bästa. Skönt att veta. Nu kan jag jobba ostört ett tag till och veta att de uppskattar det jag gör. En skön lättnad, även om jag inte funderat så mycket på saken.