Jag längtar hem!


Jag längtar efter att fira en stillsam men fin midsommar på landet, att få vara en del av ett folkhav i
en för en gångs skull levande stad, efter gitarrtoner och falska sångröster. Jag längtar efter långa pratstunder med försummade vänner, efter att sola på mammas gård och efter att gå en promenad kring Älven och utbyta vackra, viktiga, vidunderliga ord, så som jag alltid utbytt ord där.

Jag längtar efter ett Dalarna fullt av söta människor, efter närhet och efter stillhet. Jag längtar efter en oplanerad morgondag och en stress som inte finns. Jag längtar och jag saknar och trots att jag snart är där, känns dagarna dit löjligt många, löjligt långa.

Jag trodde aldrig jag skulle längta dit igen.








Andras kommentarer

Lämna gärna ditt avtryck:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback