Minnen att bära runt på

Pappa hade ordnat den finaste av julmiddagar åt oss igår och vi umgicks och pratade tills klockan slog tolv och två av oss sov på varsitt håll i varsin soffa. Jag däremot var pigg som en nökärna och lekte ordlekar som kanske mest var roliga där och då. Och så fick jag julklapparnas julklapp. Ett arvegods från farfar via pappa till mig. En lila Adidasväska adresserad 1979. De finaste av attiraljer ska min Adidasväska bara få innehålla, så som ett minne som man bär runt på utan att vilja släppa taget om, ni vet. Fina saker som man håller hårt.

Och de fina små sakerna och jag ska till Dalarna nu. God Jul, Stockholm.

Andras kommentarer

Lämna gärna ditt avtryck:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback