En illustrerad konstruktion av verkligheten

Jag önskar att mina andetag vore lite djupare, mina tankar lite lugnare och mina ord lite långsammare. Jag jobbar bort lite, andas lite bättre, snörvlar, dricker te och försöker. Jag vet att jag kan, men jag snubblar ändå. Imorgon ska jag traska lite långsammare och nynna lite gladare. Imorgon är en konstig dag och imorgon är det min dag. Vi kan väl låtsas det i alla fall?

Jag ser fram emot att hålla i mina lektioner imorgon och det är väl en anledning att fira bara det..?