Nu, nu, nu
På jobbet är det tyst och lugnt. Vi diskuterar barndom, äter mackor, förberder oss inför treornas mösspåtagning och spelar lite musik. Jag sätter mig ute i solen med ett glas apelsinjuice i den ena handen och krönikor i den andra. På måndag ska det skrivas krönikor.
Några har åkt i väg för att titta på en lokal åt studenten, någon kommer på intervju för den blivande tjänsten och i en datasal sitter några elever och pratar. Tyst, lugnt och förväntansfullt pratar de och några skatt hörs emellanåt. Glada skratt och glada miner.
Mina trasiga strumbyxor har ersatts av dubbla, tunna och tantiga från Willys och samtidigt passade jag på att köpa lite blekning. Den svarta tiden är förbi, den ljusa tiden är här. Och det känns, det känns överallt på gatorna och på torgen, det känns innuti och utanpå. Snart ska studentmössorna på och den tysta tiden är förbi, men den glada tiden är här.
Några har åkt i väg för att titta på en lokal åt studenten, någon kommer på intervju för den blivande tjänsten och i en datasal sitter några elever och pratar. Tyst, lugnt och förväntansfullt pratar de och några skatt hörs emellanåt. Glada skratt och glada miner.
Mina trasiga strumbyxor har ersatts av dubbla, tunna och tantiga från Willys och samtidigt passade jag på att köpa lite blekning. Den svarta tiden är förbi, den ljusa tiden är här. Och det känns, det känns överallt på gatorna och på torgen, det känns innuti och utanpå. Snart ska studentmössorna på och den tysta tiden är förbi, men den glada tiden är här.
Andras kommentarer
Trackback