Det finns vissa band som aldrig tystnar i min högtalare...
Det finns tre kategorier av musik i mitt liv. Den första gruppen är den impulsiva och kortvariga gruppen. Jag hittar en låt jag stendiggar och så lyssnar jag på dem ett litet tag, tills jag tröttnar och märker att skivan är skit. Den andra gruppen är de artister jag hittar av en slump, börjar lyssna på men efter ett tag märker jag att det kanske inte var så himla bra ändå. Det finns bättre musik. Sedan återkommer de på Itunes, månad efter månad, år efter år medan jag zappar vidare. Dock kompletteras dessa snabbt av mer ny musik som jag gillar för ett par månader. Resultat: ett fullproppat Itunes.
Den sista kategorin musik är grupper jag följer från år till år. Den grupp jag gillat längst är Kent, som sagt. Jag blir alltid lika glad när en ny skiva släpps och jag kommer aldrig sluta gilla Isola och Vapen och ammunition. Mando Diao, Winnerbäck, Coldplay, Kristoffer Åström finns även de i denna kategori. Ja, kanske ingår även Timbuktu i denna lilla skara.
Nu släpper de alla nya skivor. Det var tre år sedan sist. Alla, på en och samma gång. Igen. Och jag gör min första skivbeställning på två år, för den sista skivan i Kentsamlingen får inte saknas. Men det ska vara något som Kent för att jag ska köpa skivor annars finns andra sätt att snabbare tillgå dem.