Chocka mig bara!
En tjej i min mentorsgrupp är nazist. Hon kallar sig rasist, men är nazist, nazist, nazist. Hennes åsikter är så extrema att jag varken vet om jag ska skratta eller gråta, än mindre visste jag vad jag skulle göra när hon stilla och lugnt berättade vad hon ansåg om mörkhyade. Efter lektionen insåg jag vad som hänt och jag sprang i kapp tjejen, ringde de andra eleverna och nu kommer sådana ord aldrig mer yttras i mitt klassrum. Oj, vad jag inte hanterade situationen rätt och oj vad jag skäms. Men gjort är gjort och jag erkände mitt misstag. Tusan. Lärarutbildningen skulle kunna ha pågått i tio år till och jag hade ändå inte fått reda på vad jag ska göra i alla exterma situationer. Bra kollegor är dock räddningen.
Som om det inte vore nog har jag tappat bort en elevs text. Jag ska leta järnet imorn. Ingen bra dag med andra ord. Nya tag imorgon. Godkväll.
aah...vad svårt! hejar på dig!
a! va sjukt jobbigt. inte lätt att veta hur man ska hantera sådant, med tanke på att de är så unga, man kan ju inte ställa sig och råskälla!
men det är ju jätteviktigt att man tydligt undersrtyker att vi lever i en demokrati och att hets mot folkgrupp är ett brott. jag älskar att läsa din blogg, gör mig peppad inför läraryrket som väntar!
HEjar på dig!
Tack söta du!