Att analysera Jocke Bergs finfina texter.
Jag har försökt, men har inte riktigt lyckas lyssna in mig på Kents nya skiva än. Bland annat för att annan bra musik kommit i vägen, men också för att jag avskyr att lyssna in mig på nya skivor med gamla artister. Jag älskar Kent, men hatar att lyssna in mig. Helst vill jag snabbt som satan hoppa till nivån då jag zappar mellan låt sju och elva och hoppar över resten.
Apropå Kent analyserade jag "Mannen i den vita hatten" tillsammans med en av mina klasser idag. Eller, jag analyserade upprymd och med lyster i ögonen, de tittade skeptiskt och frågande på mig och undrade nog vad grejen med det hela var. På torsdag är det deras tur att ta med sina favoritlåtar för presentation, jag undrar var det kommer att sluta, att det kommer att börja med två Bajjenlåtar vet jag redan...