En illustrerad konstruktion av verkligheten

När jag ser Bygatan fylls jag av tomhet och en längtan tillbaka till Stockholm. Jag är glad att jag flyttade och jag är glad att jag vågade ta steget. Borlänge är inte mitt just nu, utan fyllt av sådant jag inte vill ha. I Stockholm har jag det jag vill ha och jag gör det jag vill göra. Det ger mig en postiviv stress medan min hemstad ger mig en negativ. Jag har dock rensat min bokhylla på pocket, en för varje individ och imorgon ska jag på en litteraturföreläsning med mor. Söta mor, jag saknar henne alltid.

Nu dricker vi vin, Andreas och jag, och väntar på att gå och lyssna på bra musik. Helst skulle jag dock göra det under ett skynke, så ingen såg mig. Men men, social orkar jag för det mesta vara. Och det är alltid lika roligt att se Linda. Själv skulle jag vilja utnämna henne till årets livartist. Jag hoppas de som bestämmer sådant instämmer, för fan vad hon levererar! Japp. Titta, lyssna och njut!