Ta mig dit där någon ler
Att åka söder ut på den röda linjen är inte bara att göra en klassresa, det är som att komma till en annan värld. Jag tycker om den världen. Allt känns lite mer verkligt och äkta, lite mer mänskligt än vad det gör när jag åker åt andra hållet.
En gång var Skärholmen min arbetsplats. Jag uppskattade inte resan från Skanstull lika mycket då. Uppskattade inte de höga husen och den grå betongen, men jag förundrades av den. Tyckte om att ta del av den, vara en del av den. Betongen är inte något dött för mig, utan något levande. Människorna på gatan hälsar på varandra, istället för att stirra ner i backen. En behövlig beskådan en tung dag.
En gång var Skärholmen min arbetsplats. Jag uppskattade inte resan från Skanstull lika mycket då. Uppskattade inte de höga husen och den grå betongen, men jag förundrades av den. Tyckte om att ta del av den, vara en del av den. Betongen är inte något dött för mig, utan något levande. Människorna på gatan hälsar på varandra, istället för att stirra ner i backen. En behövlig beskådan en tung dag.
Andras kommentarer
Trackback