En illustrerad konstruktion av verkligheten

Nu kan jag inte ta emot sms heller. Det är ju absurt att man ska vara så beroende av den här tekniken. Jag går på nålar och har det jobbigt. Abstinensbesvär. Kontakta mig på annat vis, tack. Att ringa är ju alltid trevligt, eller att knacka på dörren och fråga om jag vill leka, så som det gick till på den gamla goda tiden innan mobilerna var i var mans hand. Och brev för den delen, varför skriver ingen brev längre? Riktiga brev om riktiga saker. Riktiga brev om ritkiga känslor, riktiga kärlekar och riktiga äventyr.

Orkar ni inte med sånt så finns det ju andra sätt i dagens kommunikationssamhälle. Men ett brev eller en knackning på dörren, så mysigt det vore. Jag bjuder på te och sedan pratar vi en stund. Om livet såklart.