En illustrerad konstruktion av verkligheten

Jag är vaken när DN dimper ner i brevlådan och jag tänker att jag kanske borde hämta den, läsa den. Läsa Söndagsbilagan som jag älskar så mycket att läsa. Fåglarna hörs kvittrande utanför mitt fönster och jag vill så gärna höra dem, stanna där, vara vaken tills de slutar kvittra.

Och när jag vaknar igen kvittrar de fortfarande. Jag dricker mitt kaffe på balkongen, läser om bröllopen som tydligen är trendiga, lyssnar på fåglarna som låter som cykelpumpar och tittar på blommorna som jag har fått av någon. Jag tänker att jag borde kanske sova, men vill så gärna stanna där, vill så gärna vara här. Så jag är här och kaffet blir kallt men sidorna i DN tar inte slut. De tar aldrig slut.