Provocerande uppförande
De senaste dagarna har Anna och jag funderat på vad vi svenskar är inrutade och gråa jämfört med folk från flera andra västerländska kulturer. Det finns normer för vad man ska säga, när man ska säga det och hur man ska sägadet. Det finns normer kring på vilket sätt man ska agera i olika situationer och hur man ska uppföra sig för att inte sticka ut, utan för att vara korrekt och pålitlig.
Vi måste tänka efter innan vi talar, tiga en tystnad om det vi inte är stolta över och låtsas som att allt är en dans på rosor när det inte är det. Vi måste vänta tre dagar med att höra av oss till den vil mest av allt vill höra av oss till och Vi kan inte säga att "nej tack, jag vill inte träffa dig". till den som aldrig slutar höra av sig till oss. De vita lögnerna får hagla istället och sanningen får smygas fram.
Vi måste tänka efter innan vi talar, tiga en tystnad om det vi inte är stolta över och låtsas som att allt är en dans på rosor när det inte är det. Vi måste vänta tre dagar med att höra av oss till den vil mest av allt vill höra av oss till och Vi kan inte säga att "nej tack, jag vill inte träffa dig". till den som aldrig slutar höra av sig till oss. De vita lögnerna får hagla istället och sanningen får smygas fram.
Kankse funderar just vi på detta, för att vi är de som kanske inte riktigt lyckas. Vi bryter mot dessa normer och lever enligt våra egna små oskrivna lagar. Och ofta, ofta provocerar det folk.
Andras kommentarer
Postat av: Johan
Och vilka normer bryter du emot?. Du är ju lika mycket Svensson som alla andra människor. Och att prata innan man har tänkt är väl om något helt idiotiskt!
Postat av: Ella
Ja, det är idiotiskt att prata innan man har tänkt, men jag menar mer att allt inte behöver vara så genomtänkt och uppstolpat jämt. Men jag önskar jag var bättre på den fronten.
Om jag bryter mot normer? Hm, jag tror det faktiskt. Inte alltid bra, inte alltid dåligt.
Vilken Johan är du?
Trackback