En illustrerad konstruktion av verkligheten

Först och främst är det syster Erikas födelsedag idag. Det är hennes födelsedag och jag är inte där. Joanna är inte där. Pappa är inte där. Det svider i min kropp, det värker och jag lider för min egen skull. Jag vill vara där. Ingen är värd att firas som min lillasyster. Hon gör allt för oss. Hon offrar sitt eget för oss. Hon fixar för oss. Och ingen kan ha ett större hjärta än vad hon har. Kronprinsessan kan med andra ord slänga sig i väggen, Erika är en äkta prinsessa hela hon.

Nu lägger jag firandet i andras armar, jag vet att de firar henne utomordentligt bra och jag ser fram emot att vi snart är på Gotland allihopa. Gotland och vi och sommaren. Det väger upp ganska mycket. Men ändå, jag vill vara där. Jag borde vara där.