En illustrerad konstruktion av verkligheten

Efter en mindre trevlig tågresa fick jag äntligen träffa halva delen av familjen igen. Vi åt mammas goda fredagsmat, uppdaterade oss och drack rödvin. Vi spelade TP som jag egentligen borde vunnit (men fick aldrig några pluppchanser så jag svarade på alla andras frågor istället)  vi sjöng skönsång i kapp med artisterna på P3 Guld och vi diskuterade så klart politiken och samhället. Som alltid. Och nej, jag tycker inte som min mamma. Långt ifrån. Men jag är mammas dotter och påverkad av henne.

TIllslut var klockan halv två och vi kunde sova gott efter en bra kväll. Nu är klockan över tio och en jobbig dag väntar. En städdag. Men sen slipper jag Bygatan 24 för alltid. Inte allt för sorgligt. Imorgon åker vi bil hem till Stockholm och det är jag glad för.