En illustrerad konstruktion av verkligheten

När jag var 20 och skulle lämna ett paradis av vänner bakom mig kändes det som en omöjlighet. Det var en omöjlighet att de skulle kunna komma och gå i mitt liv och att de skulle försvinna ifrån mig. Idag vet jag att människor som stått mig nära inte försvinner, utan de stannar kvar, men i form av minnen jag kan plocka fram igen när jag behöver det. Det som funnits kommer alltid att finnas och det gör mig glad att tänka på.