En illustrerad konstruktion av verkligheten

Det är inte så lätt att vara jag. Är jag trött och sjuk samtidigt tittar jag inte var jag ställer saker och så kan det hända att vinet och ölet åker ner i golvet, innan jag ens hunnit ta upp det ur systempåset. Ja, ni vet. Ni vet hur jag är och jag vet att ni skrattar åt mig nu. Eller kanske suckar ni och tänker onda tankar.

Sen blev det F12 avslutning hur som helst med så mycket folk att man varken kom ut eller in, så det var nog tur att vi stod på den där gästlistan trots allt. Vi hade det bra i alla fall och vi träffade Anders av alla människor. Nu är jag hemma och vad som händer sen vet ingen. Inte ens jag.