En illustrerad konstruktion av verkligheten

Jag tänkte skriva att min dag varit stressig och hemsk, men kommer hem och får ett perspektiv på mitt mående. Min kära har det värre, min kära har stressat mer och min kära måste flyga hem. Dessutom måste hon spendera en natt alldeles ensam med all rädsla. Jag skulle göra allt för att vara där. Allt. Men jag kan inte. Jag är fast här och hon är för långt bort.

Min stressiga dag är ingenting, mitt tunga huvud är enkelt att bära. Men nu värker mitt hjärta och det är värre. Att vara duktig lönar sig allt för sällan.