En illustrerad konstruktion av verkligheten

Jag har tappat träningsgnistan och blivit lat. Eller bekväm kanske är det rätta ordet. Min hals gör tidvis ont, det har den gjort i en vecka eller två. Under den tiden har jag inte ens närmat mig gymmet. Imorse funderade jag på att ta en promenad, men när jag såg regnet stannade jag inne istället och satt mig här för att skriva om träning. Bra jobbat.

I veckan ska jag flytta och hårdare träning än att bära möbler och kartonger får man nog leta efter. Min tunga är fortfarande vit och min hals värker. Men ändå. Jag borde ju i alla fall kunna ha med gymmet i min sinnesbild, det har jag inte, inte nu. Andreas tycker att jag blivit sund, att det räcker att orka träna två gånger i veckan. Jag är nog beredd att hålla med. Eller, jag gillar tanken på att hålla med.