En illustrerad konstruktion av verkligheten

Vissa dagar känns det inte alls, andra dagar värker det i hjärtat. Det börjar bli lite jobbigt att ge och ta hela tiden, att offra för att kunna ses, att prioritera och bortprioritera. Inte för att jag inte vill prioritera dig, utan för att jag vet hur det är att slippa välja och välja bort.  Att bara finnas där för varandra, att handla för två och att somna i ditt knä i soffan på fredagkvällarna. Att ha en vardag, en alldeles vanlig vardag. 

Två nätter, på två veckor är inte bra nog. Eller det måste vara det, men jag vill inte att det ska vara det.  Jag vill ha dig här jämt, för att dela min vardag. Min alldeles vanliga, gråa vardag, som är viktig för mig. Jag vill prata, skratta, skrika och ibland bara vara tyst. Jag vill dela med mig, jag vill dela med dig. Låt mig dela med dig, låt dig dela med mig. Livet blir enklare då och jag blir bättre. Vardagen, ge mig vardagen, älskling.