Panikartat
Stockholmscentral fredag 16.00. Människor kånkar, knuffas och gnäller. Oändliga köer ringlar fram mot biljettatomaterna, en pensionär försöker få ut sin biljett, en flicka får inte ut sin och när man tror att man är nästan framme är något fel. Jag köar, väntar och stampar otåligt i en oändlighet till.
En tant tränger sig i kön till Pressbyrån och väl på tåget finns inte min plats. Så många onda tankar på så kort tid. Jag borde slagit rekord i ondast tankar på kortast tid.
Jag snäser fast jag inte vill snäsa, försöker hålla gråten borta och beställer till slut en nätverksuppkoppling för alldleles för dyra pengar. Anslutningen funkar inte. Tårarna finns bakom ögonlocken. Startar om, försöker igen. Ringer teknisk support. Försöker igen. Och det funkar.
Onda tankar, så många onda tankar. För dålig mat, för mycket fokus.
Ta mig hem, ta mig bara hem.
En tant tränger sig i kön till Pressbyrån och väl på tåget finns inte min plats. Så många onda tankar på så kort tid. Jag borde slagit rekord i ondast tankar på kortast tid.
Jag snäser fast jag inte vill snäsa, försöker hålla gråten borta och beställer till slut en nätverksuppkoppling för alldleles för dyra pengar. Anslutningen funkar inte. Tårarna finns bakom ögonlocken. Startar om, försöker igen. Ringer teknisk support. Försöker igen. Och det funkar.
Onda tankar, så många onda tankar. För dålig mat, för mycket fokus.
Ta mig hem, ta mig bara hem.
Andras kommentarer
Postat av: anakin
Hoppas att du kom hem och fick bort de onda tankarna. Själv hade jag också onda tankar om SJ då jag satt på tåget kl 16 som inte kunde åka pga av trasiga bromsar, så typiskt SJ att köra fram ett trasigt tåg, 40 minuter senare kom vi iaf iväg. Ska man se det positivt så hann jag rätta en hel del skolarbeten ;)
Trackback