Konsten att göra någon glad
Prestationsångesten och köpmanin dominerar vårt samhälle. Vi ska vara ambitiösa och duktiga, ha de rätta kläderna och de rätta prylarna. Unga tjejer (och säkert även killar) lever under en stress att prestera, att vara de bästa vännerna, att ständigt vara snygg och att vara oersättliga. Vi berömmer varandra för våra fina tröjor och våra goda resultat, men inte för vårt engagemang och vårt stora hjärta. Om vi berömmer varandra överhuvudtaget.
Det slår mig ofta hur många det är som kollar snett istället för att uppmuntra, som om en annan människas bra sidor skulle göra dem mindre bra. Vuxna människor som är avundsjuka på varandra och lever i en jantelag där det inte är okej att sticka ut, utan istället ska allt ske inom ramarna för vad som är okej för just den givna platsen. Lyckas man lite bättre har man alltid andra dåliga sidor och har man många vänner har man också många fiender.
Det kräver inte så mycket att säga de där orden du har på tungan istället för att vara tyst. Att glädjas med någon istället för att avundas dem och att göra någon glad istället för att göra någon ledsen. Sjukt mycket roligare är det också. Försök.
Det slår mig ofta hur många det är som kollar snett istället för att uppmuntra, som om en annan människas bra sidor skulle göra dem mindre bra. Vuxna människor som är avundsjuka på varandra och lever i en jantelag där det inte är okej att sticka ut, utan istället ska allt ske inom ramarna för vad som är okej för just den givna platsen. Lyckas man lite bättre har man alltid andra dåliga sidor och har man många vänner har man också många fiender.
Det kräver inte så mycket att säga de där orden du har på tungan istället för att vara tyst. Att glädjas med någon istället för att avundas dem och att göra någon glad istället för att göra någon ledsen. Sjukt mycket roligare är det också. Försök.
Andras kommentarer
Trackback