En illustrerad konstruktion av verkligheten

J är en omtänksam och rar människa. När jag kom till praktiken idag hade hon med sig två presenter till mig, en underbart fin grå ballongklänning, som passade mig perfekt, och ett sött sov-set. Appropå ingenting fick jag det, ingenting annat än att hon kommit över det relativit billigt. Det kallar jag omtanke. Vad underbart det är att umgås

 med sådana människor.

Eftermiddagen blev även den en hit. Jag och A ägnade oss åt välförtjänt shopping. Denna gång blev inga kläder inhandlade, men däremot lämnade jag tillbaka ett par trasiga skor och fick ett par nya, A köpte en ny stekpanna åt oss och jag handlade ett diadem ett par solglasögon och nya kaffekoppar. Jag har längtat så länge efter nya kaffekoppar, mina gamla var för mörka och passade inte min hand perfekt. Dessa är vita, stora, passar handen som hansken och kan fyllas med en hel massa kaffe som man ser färgen på. Äntligen. Jag har saknat det och i största möjliga mån driuckit mitt kaffe i min ljusrosa gamla mugg. Den är förvisad till förrådet nu, men dock inte slängd.

Det är härligt att plocka in och rensa ur. Förutom att umgås med mina vänner och min familj, är det få saker som gör mig så lycklig som lyckad shopping.