Distansförhållande och skit.
Andreas jobbar natt. Jag bakar en rabarberpaj som jag fryser ner, målar mina naglar, ströpratar på Msn och vänjer mig vid att vara ensam. Om någon timme ska jag läsa ut boken med en alldeles för passande titel, ladda inför gymmet imorgon bitti och den tio timmar långa arbetsdag som följer. Jag är inte alls peppad att jobba tjugo timmar till innan jag får vara ledig och jag är inte alls peppad på att inleda ett distansförhållande om två veckor. Men sånt är väl livet, I guess.
Kärleken.
Andras kommentarer
Postat av: erika
usch ja, det är jobbigt att ställa om sig från en vardag man trivs i tillsammans. men snart kommer ni ha vant er med det nya. det kommer bli bra. puss på dig
Postat av: Ania
Hejsan! vill bara sända några styrke-kramar! har själv haft distansförhållande i 9 månader. Vi bodde 46 mil från varandra.. men nu bor vi med varandra. De var skit jobbigt periodvis men nu i efterhand kan jag bara säga att de va faktiskt de bästa jag kunde göra för när vi flyttade ihop var vi så säkra på vårat förhållande! Kramar
Trackback