En illustrerad konstruktion av verkligheten

Så har jag då jullov för första gången på många, många år. På tio år. Jag behöver inte stå bakis framför ett köttberg av människor som vill handla på rea på annandagen och jag behöver inte fundera på hur jag ska kunna byta bort nyårsaftonspasset. Det enda jag behöver göra är att planera en kurs, eller två och sedan umgås med mina nära och  kära, med mina vänner och bekanta. Äta mat, dricka vin, festa och filosofera. Att leva livet är att få vara ledig och ha det bra, att få njuta för en stund, att vakna till en dag av frihet. Äntligen är jag där, men jag har inte förstått det än. Det är väl först när tiden har passerat som jag förstår.

Sen finns det de som jag saknar också.