En illustrerad konstruktion av verkligheten

Ett stockholmsfenomen som jag utövar är begreppet complact living. Förutom att kökslådorna i lägenheten är extra smala, att garderoberna är extra små och att varje liten centimeter av lägenheten har en mening, så har vi grejer precis överallt. Överluckorna är tokfulla, nya garderober är inköpta och förvaringsmöbler finns överallt. Nu har allt en plats. För en sekund har allt en plats. Vi kan pusta ut, vila lite och öva oss på att stoppa tillbaka allt på rätt ställe efter att vi använt det. Gör vi inte det, går det inte. Då blir det stökigt och blir det stökigt blir jag arg.

Compatct living i sin rätta mening. Men vi får plats och det här ska nog gå bra. Tillsammans är man ju mindre ensam och det är ju faktiskt det här vi har längtat efter.