En illustrerad konstruktion av verkligheten

Vi träffade två unga engagerade politiker igår, Karro och jag. Vilken lust jag får att diskutera, debattera och övertyga. Jag tänker att "kanske borde jag ändå, men nej jag orkar inte. En annan gång." Någon gång måste jag.

Det var underbart trevligt att få umgås med Karro igen. Tiden har stått stilla här hemma medan hon har upplevt massor. Det är konstigt det där.  Men å andra sidan har även mitt liv förändrats. Om så i mindre proportioner.



Trots att jag somnade sent,efter samtal med en minst sagt påverkade kille på grabbläger, vaknade jag tidigt. Det fick bli en extra lång morgonpromenad med hög musik i lurarna, solbrillor på näsan och raska steg. Ett underbart sätt att påbörja en dag. Det är hög tid för att ta tag i det där nu.




Snart kommer mina systrar hem igen och förhoppningsvis en vän eller två. Jag vet bara inte när, men längtar ändå.