En illustrerad konstruktion av verkligheten

Mina vänner och jag är rörande överrens om en sak: förhållanden är inga enkla och än mindre självklara ting. Ju längre devarar, ju jobbigare är det och ju mer måste du kämpa. Det handlar då inte längre om att inte kunna slita sig ifrån varandra och helst av allt umgås hela tiden, den tiden är passerad. Det handlar mer om att hantera vardagen, uppskatta de små tingen som händer och sker och att uppskatta varandras närvaro. Och kanske handlar det om att känna sig halv utan Honom vid din sida. 

Och mitt i bland vardagsgnatet och de långa diskussionerna uppkommer det situtationer som gör att ditt förhållande är mördan värd. Du skrattar åt ett skämt han säger, han erbjuder sig att diska-fast det är din tur eller du kanske till och med känner att "damn, det är han jag ska spendera resten av mitt liv med! " För det kanske det är.  

Jag menar inte att man ska stanna i förhållanden som inte är bra, men att man ska uppskatta sitt förhållande för det man gör och det man har. Att gräset skulle vara grönare är ju en skymf och hur många gånger du än byter så kommer du hamna där tillslut; det pirrar inte i magen längre... Alternativt: det som gör att det pirrar i magen är att ni är osams hälften av tiden. Enligt mig är det då du ska gå. ( Sen finns det undantag som syster E och hennes A, men det är undantag som bekräftar regeln, inte tvärt om.)

Min mamma säger att jag har en realistisk syn på kärleken och kanske är det så. Det enda jag vill få sagt är att alla andra inte har det så fantastiskt bra jämt. Det har jag en mängd bevis på. Och att man ska uppskatta vad man har, uppskatta pirret när det väl kommer och uppskatta att man har en pojkvän som älskar en för den man är. Bara det är ju helt galet!

Kärlek som jag ser det  är en stor drös med tillit, en hel massa uppskattning och en hel hög med övertygelse om att livet inte vore det samma utan denna människas värmande närvaro. 
 
                                                                      

Tack snälla A, min vardagshjälte,  min värme och min största hejarklack för att du finns och är här med mig.Kärlek för mig är du.