Ett system som är bra när det fungerar
Okej, så här är det:
Jag tycker att det är bra att vi lever i ett land som har ett socialt skyddsnät för de som behöver det. Jag tycker det är bra att vi betalar höga skatter och jag tycker att det är bra att det finns bidrag att få för ensamstående, fattiga studenter och arbetslösa.
Däremot är jag helt emot att det är så många som utnyttjar att vi lever i ett samhälle där alldeles för många utnyttjar vårt egentligen så trygga och väluppbygda system. Jag är emot att man för över pengar till någon annan för att gå på soc, att man väljer bort ett heltidsjobb för att stämpla och att man går sjukskriven fast man är kapabel till att jobba.
Idag fick jag reda på att jag betalat 250 kronor till facket i två år, i onödan. Jag tjänar inte ens på att vara med i a-kassan. Jobbar man extra när man pluggar baseras det tydligen på hur mycket man tjänar då, inte hur mycket man tjänade innan man börjar studera, så som tanten på arbetesförmedlingen sa till mig för två år sedan... Surt. Tänk på allt jag hade kunnat gjort för de 6000 kronorna...
Man måste tydligen vara insatt för att förstå hur man ska gå till väga. Det är de som känner till kryphållen som får pengarna, inte de som behöver de. Eller de som är som mig, aldrig har stämplat och bara försöker göra det man ska göra... Egentligen är det förfärligt. Vi lever i ett informationsamhälle, ändå brister informationen. Allt för ofta.
Hursomhelst är jag tacksam över vårt system. Många kommer att gå till röstlokalen i september och lägga sin röst åt höger för att slippa alla dessa smitare och utnyttjare. Inte jag. Jag är livrädd för privatiseringen och allt den för med sig, jag är starkt emot att man sänker sjukpenningen( ensamstående ska inte behöva jobba med 40 graders feber för att kunna ge sina barn mat på bordet.) och jag gillar inte tanken på att det blir ännu större klasskillnader i samhället.
Jag är inte den sosse som morfar önskar att jag var, men jag är rädd för vad de borgerliga kan ställa till med i vårt samhälle.