En illustrerad konstruktion av verkligheten

Syster E har alltså gått och fyllt 21 år nu. Det ger inte henne en gnutta av panik, däremot ger det mig det. 21, jag var ju nyss där. Jag hade just haft det bästa, eller i alla fall roligaste, året i mitt liv och några månader efter min 21: a födelsedag skulle jag träffa världens bästa pojkvän.  Det var över tre år nu. Helkonstigt. Tiden springer fram och jag kämpar för att hinna med så mycket som möjligt under samma tid.

Hursomhelst är Syster E det största födelsedagsfanet jag träffat. Hon älskar allt med att fylla år, från frukost på sängen till paket och släktkalas. Det är härligt att se henne, som ett litet barn, om inte ännu värre. Syster J fattades oss, hon fattades oss så det värkte i hjärtat, men det är som det är. Ska försöka ta mig ner till Gotland och hälsa på det lilla livet snart. Tänker på henne dygnet runt, så som på båda mina systrar.

Jag har haft en underbar helg med de söta tvillingarna, min ljuvliga pojkvän, hans  bustokiga lillebror och många fler. Hoppas att det blir fler sådana kvällar innan sommaren är slut. Dagarna och kvällarna springer ikapp  med tiden. Myste i solen hemma hos rara L på eftermiddagen idag. Varmt, trevligt och god paj!

Sammanfattningsvis mår jag ganska bra, jag har bra vänner, världens bästa systrar och en toppen kille till pojkvän. Dessutom har jag ringt till farmor nu, så det dåliga samvetet är borta och alldeles snart är det Saltkråkan på TV. Jiippi, vilken härlig bakisdag.