En illustrerad konstruktion av verkligheten

Gotland. Så mycket vackrare, närmare och varmare än jag någonsin kunnat tänka mig. Lillan tog oss med ut på alla dess utflyktsmål, publika och hemliga, så som hon alltid gör för att inte man ska bli uttråkad. Men uttråkad var det sista jag blev. Jag bara njöt. Av miljön, folket, stämningen. Till saken hör att min lillasyster inte jobbar mitt i smeten på Visby, utan i den norra delen av ön, på den verkliga landsbygden. Nästa sommar blir det Gotland för mig med. Det lovar jag.(Bilder bifogas senare. Datakrångel. )

Hemma igen. En kaotisk hemresa, hemska tågtider, en massa väntan och försening till jobbet. Saknaden av min syster är större än någonsin. VIll ha henne nära, alltid. Men man kan inte få allt man önskar. Och innerst inne vet jag ju att det här gör henne gott. Väldigt gott.

Idag har jag i alla fall hunnit en hel massa. Jobbat, traskat, träffat söta M som är hemma från England en vecka, där hon bor sedan fyra år, och de gamla vännerna. Mysigt, även om det blev en snabbis. Fixat och donat med syster E. Vilken pärla hon är. Tur att hon är lite närmare, kommer att avlida utan mina systrar i höst. Verkligen. Men jag har inte hunnit städa, tvätta, laga mat m.m. Undar när jag lagade mat senast...

Imorgon verkar det bli onsdagsparty på Harrys med min lilla vän L och en massa. Inte dåligt. Ska ladda nu, sova lite, sen upp och jobba igen. Ingen rast ingen ro.