En illustrerad konstruktion av verkligheten

Jag läser gamla grejer hämtade från Andreas dator och hela jag blir tom och fylld på samma gång. Allt blir svart och allt är riktigt förfärligt relativt.

Fan vad jag har ställt till med. Fan vad han har fått gå igenom. Och fan, fan, fan vad jag önskar att vi hade insett allt lite tidigare. Att han hade sluppit. Att han hade sluppit allt detta. Ingen förtjänar det och allra minst Han.